De viktigaste lagar som reglerar svensk hälso- och sjukvård är hälso- och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen och patientlagen.
- Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) innehåller bestämmelser om hur hälso- och sjukvårdsverksamhet ska organiseras och bedrivas. Lagen innehåller bestämmelser om patientens självbestämmande och om respekt för människors lika värde inom hälso- och sjukvården.
- Patientsäkerhetslagen (2010:659) innehåller bland annat bestämmelser om skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal.
- Patientlagen (2014:821) syftar till att inom hälso- och sjukvårdsverksamhet stärka och tydliggöra patientens ställning samt till att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Utöver dessa lagar finns ett stort antal lagar som har betydelse för områden som rådet bevakar. Några exempel är:
- Lagen (2006:351) om genetisk integritet, m.m., är en samlad lag för genetisk undersökning och information inom hälso- och sjukvården, medicinsk forskning, genterapi m.m.
- Läkemedelslagen (2015:315) är en ramlag med principer för hur läkemedelsområdet ska regleras.
- Lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m., reglerar hur humanbiologiskt material får samlas in, förvaras och användas.
- Lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor innehåller bestämmelser till skydd för den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning.
- I EU:s dataskyddsförordning (2016/679) finns bestämmelser som syftar till att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas. I patientdatalagen (2008:355) finns kompletterande regler som avser behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården.
Utöver lagar finns också förordningar från regeringen och föreskrifter från olika myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen och Läkemedelsverket. Vidare finns en rad internationella konventioner med betydelse för det biomedicinska området.
Underteman:
Barns ställning
Internationella konventioner och deklarationer