Xenotransplantation betyder transplantation över artgränser, oftast från djur till människa, av organ, vävnader eller celler. Den stora fördelen med xenotransplantation är att det skulle kunna lösa det globala problemet med att det finns för få organ tillgängliga för transplantation.
Idag bedrivs framförallt forskning på grisar för xenotransplantation. Det beror på att organen som är intressanta för människa är i ungefär rätt storlek. Dessutom är grisar genetisk sett ganska lika människan. För att minska risken för avstötning av det nya organet sker avancerad forskning runt genredigering av grisarna. Till exempel har man med CRISPR-teknik tagit fram grisar fria från ett visst virus (PERV) som ofta komplicerar transplantationer, eftersom det bland annat påverkar immunsystemet och även kan orsaka tumörer.
Exempel på etiska frågor som lyfts fram i debatten:
- Transplantation från människa till människa är alltid riskfyllt för patienten, och i fallet med transplantation från djur är riskerna än större. Dessa risker måste noga vägas mot de eventuella vinsterna för patientens hälsa och välfärd.
- Forskning och kliniska försök vad gäller xenotransplantation väcker djuretiska såväl som djurrättsliga frågor.
- Det finns också religiösa aspekter att ta hänsyn till då det kan vara oförenligt med patientens tro att ta emot djurorgan.
Följ debatten, länklista (arbete pågår)