iStock_000017999740Small

Organ och biologiskt material

Transplantation av organ är en etablerad behandlingsform som gör det möjligt att ersätta sjuka organ och vävnader med friska organ från en annan människa. Numera går det att transplantera organ som njure, lever, hjärta, lunga och bukspottkörtel. Det går även att transplantera vävnader som hud, hornhinna, hjärtklaff och benvävnad. I samband med assisterad befruktning sker ofta donation av ägg och spermier. Donation av biologiskt material kan också ske för forskningsändamål. Donation kan ske från levande eller avlidna givare.

Det är brist på organ för transplantation, varför diskussionen om att öka möjligheterna till att tillvarata organ ständigt återkommer. I Sverige sker transplantation främst med organ från avlidna donatorer. Det förekommer också att levande personer donerar organ, såsom njure eller en del av levern. Organdonation efter döden sker på en intensivvårdsavdelning, antingen efter en primär hjärnskada (Donation after Brain Death, DBD) eller efter att hjärtat stannat och cirkulation och andning upphört (Donation after Circulatory Death, DCD). DCD tillämpades i Sverige fram till 1988 då det hjärnrelaterade dödsbegreppet infördes. Efter det användes enbart DBD under flera år, men nu har även DCD börjat användas igen. Den 1 juli 2022 infördes ny lagstiftning som syftar till att förbättra förutsättningarna för organdonation i Sverige.

Bristen på organ leder också att det förekommer handel med organ. Säljare är ofta fattiga personer. Organhandel anses av många vara oetiskt och är olagligt i de allra flesta länder.

Exempel på etiska frågor kring i samband med donation och transplantation av organ och biologiskt material:

  • Enligt vilka principer ska tillgängliga organ för transplantation fördelas när behovet är större än tillgången?
  • Är det etiskt försvarbart att vidta åtgärder före döden för att främja organdonation (så kallad organbevarande behandling) på patienter där åtgärder för att rädda patientens liv inte längre är medicinskt motiverade? Vilka insatser bör vara tillåtna?
  • Hur ska informerat samtycke inhämtas vid donation?
  • Vilken roll ska anhöriga ha vid donation? När under dödsprocessen ska man ta upp frågan om eventuell donation med de anhöriga, hur ska det ske och vilka möjligheter ska anhöriga ha att motsätta sig donation?
  • Vilka principer bör gälla vid ekonomisk kompensation till levande givare av organ och biologiskt material?