Kunskaperna om hjärnans funktioner och sjukdomar ökar i en snabb takt. Inom den neurologiska forskningen utvecklas ständigt nya möjligheter till diagnostik och behandling.
- Genom avbildningstekniker utvecklas till exempel diagnostiska metoder för att i ett tidigt skede finna tecken på sjukdom. Vissa neurovetenskapliga studier hävdar att man genom avbildningsteknik av hjärnan också kan säga något om en persons egenskaper och eventuella avsikter.
- Utvecklingen inom det farmakologiska området för behandling av exempelvis för neurodegenerativa sjukdomar, psykisk sjukdom och depression fortskrider.
- Implantat, minneschip och elektrostimulering är andra tekniker som utvecklas för behandling av olika sjukdomstillstånd.
- Utvecklingen inom stamcellsterapi fortskrider i snabb takt. Exempel på forskningsområden är stamcellsterapeutiska behandlingar för Huntingtons sjukdom och Parkinson.
De nya tekniska möjligheterna och farmakologiska upptäckterna kan också användas för att förbättra människans kognitiva förmågor (exempelvis förbättra minnet) eller påverka sinnestillstånd och personlighet.
Forskningsframsteg inom neurovetenskapen väcker etiska frågor som bland annat berör frågor om normalitet, förbättring av människan (så kallad enhancement), personlig integritet (övervakning och manipulation) och rättvisa:
- Hur kan den nya kunskapen om hjärnans funktioner påverka vår uppfattning om medvetandet och moraliska handlingar?
- Kommer kunskapen att inverka på ”samhällets syn” på moral och ansvar för sina handlingar?
- Kan man och bör man förbättra människans kognitiva förmågor?
- Vilka etiska och samhälleliga aspekter kan utmejslas och förutses utifrån vår nya kunskap om hjärnan och dess funktioner?
- Vad vet vi idag om hjärnans funktioner och grunden till individens personlighet?