Tidigare seminarier

Välkomna på ett intressant seminarium som Smer anordnar tillsammans med Swedish Medtech. Under en eftermiddag diskuterar vi ett etiskt förhållningssätt till framtidens medicinteknik.

Vilken roll spelar kronologisk ålder för vilken hälso- och sjukvård man får och vad den kostar? Vilken roll spelar medicinska bedömningar och den etiska plattformen? Har vi vård på lika villkor? Kan åldersgränser rentav vara åldersdiskriminering?

Vad gäller rent rättsligt? Vilka etiska dilemman finns det? Vilka handlingsalternativ kan finnas i situationen? Och vad kan göras för att undvika att dessa situationer uppstår?

Artificiell intelligens kan bli ett verktyg för hälso- och sjukvården vid bl.a. diagnostisering, screening och behandling. Men vilka är de etiska fallgroparna? Kommer de mänskliga mötena att minska och hur förändrar detta i så fall hälso- och sjukvården?

Välkommen med din anmälan till Elisabeth Rynnings etikpristagarseminarium. Under dagen kommer representanter för myndigheter och olika organisationer att lyfta fram olika aspekter på hälso- och sjukvården för frihetsberövade. Många frågeställningar kommer att belysas, däribland: Hur förhåller sig verkligheten till de rättsliga krav som gäller, enligt svensk lag och ytterst i formen av grundläggande mänskliga rättigheter och internationella standarder?

Den snabba utvecklingen inom gentekniken innebär förhoppningar om stora möjligheter för patienter och samhällsmedborgare, hälso- och sjukvårdens verksamheter, för forskningen och life scienceindustrin. Men det finns också risker som behöver tas på allvar. Framstegen utmanar inte minst vår syn på vad det innebär att vara människa.

Att förändra genuppsättningen hos människor väcker etiska frågor, exempelvis om medicinska risker och om konsekvenser av att tillåta tekniken på längre sikt. Var bör gränsen dras för den genteknologiska forskningen? Under vilka villkor de nya teknikerna skulle kunna användas i sjukvården?

Läkemedel erbjuds idag gratis eller till låga priser utanför processen för ordnat införande. Det kan ses som positivt att patienter får tidig tillgång till medicin men det kan även ses som ett sätt för företagen att skapa en efterfrågan som gör det svårt att prioritera eller skapar ojämlikhet.

Digitala vårdcentraler erbjuder tillgänglighet, lätthet och självbestämmande – de kan även leda till en mer rättvist fördelad vård. Men förändrar de patientens roll i vården? Kan digitala vårdcentraler som finansieras med offentliga medel påverka prioriteringen och resurstillgången i vården?

Dödshjälp ses av allt fler som en medborgarfråga och inte en fråga för vården. Kan partierna i Sverige fortsätta att undvika frågan utan att förhålla sig till opinionen och till erfarenheter från länder som infört dödshjälp.