2015-11-16 Dnr S1985:A/2015/35
Socialdepartementet
103 33 Stockholm
Remissvar avseende Socialstyrelsens hemställan om ändring av förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen (S2015/04616/FS)
Statens medicinsk-etiska råd (Smer) har beretts tillfälle att yttra sig över ovan nämnda hemställan och lämnar härmed sina synpunkter.
Sammanfattning av rådets bedömning
Smer tillstyrker förslaget om att ta bort undantaget gällande registrering av uppgifter i samband med aborter i patientregistret (PAR). Det främsta argumentet för rådets bedömning är att abortvården bör kunna följas upp, kvalitetssäkras och utvärderas för att främja en god, säker och jämlik vård för de personer som genomgår abort. Rådet vill betona vikten av att registeruppgifterna inte används på ett sätt som kan komma enskilda personer till skada.
Rådets diskussion
När det gäller registrering av personuppgifter bör integritetsaspekter och övriga risker alltid beaktas och vägas mot den nytta som registreringen kan förväntas medföra. I detta fall gäller det aborter som kan betraktas som en behandlingsmetod som det är särskilt känsligt att registrera personuppgifter om. Exempel på risker som bör beaktas är eventuella informationsläckage eller möjligheter till baklängesidentifiering utifrån registeruppgifter, vilket skulle kunna vara särskilt skadligt om det drabbar personer vars familjemedlemmar eller anhöriga inte accepterar abort. En annan risk som kan föreligga är att vissa individer kan komma att känna oro om de får reda på att personuppgifter registreras i samband med aborten, vilket skulle kunna leda till att de exempelvis söker sig utomlands för att genomgå abort. Rådet har i detta sammanhang även konstaterat att det finns fler behandlingsmetoder än aborter inom hälso- och sjukvården som kan betraktas som särskilt känsliga och där liknande eller andra risker kan föreligga, eftersom de i dag registreras i PAR.
Det finns dock argument som talar för att aborter ska kunna registreras i PAR på samma sätt som andra åtgärder inom hälso- och sjukvården. Det främsta argumentet är att abortvården bör kunna följas upp, kvalitetssäkras och utvärderas för att främja en god, säker och jämlik vård för de personer som genomgår abort. Det gäller exempelvis förbättrade möjligheter att kunna utvärdera komplikationer i samband med ingreppet och möjligheter att kunna upptäcka eventuella regionala skillnader i abortvården. Argumentet att undvika särbehandling av aborter i förhållande till andra åtgärder inom sjukvården talar också för att ta bort det nuvarande undantaget.
Rådets avvägning
När det gäller de integritetsrisker som påtalats ovan utgår rådet från att säkerhetsnivån för PAR är hög och att risken för läckage, baklängesidentifiering eller olämplig användning av uppgifter är liten. De övriga risker som diskuterats är visserligen relevanta men bedöms också som förhållandevis små. Vid en vägning av den nytta som registreringen av uppgifter om aborter kan medföra mot de risker som kan föreligga anser Smer således att fördelarna väger tyngre. Rådet vill dock betona vikten av att registeruppgifterna endast används i syfte att förbättra kvaliteten och säkerheten i vården och inte på ett sätt som kan komma enskilda personer till skada.
Övriga synpunkter
Smer anser att det underlag som bifogats Socialstyrelsens hemställan om att ta bort undantaget i PAR är bristfälligt. Ett utförligare underlag som belyser argument för och mot förslaget samt bakgrunden till den nuvarande regleringen hade varit värdefullt för remissinstanserna att ta del av.
I beredningen av detta ärende har Smer också uppmärksammat frågan om hur inrapportering, analys och övrig administration av register- och journaldata hanteras rent praktiskt inom hälso- och sjukvården. Det är av stor vikt att all sådan hantering utförs på ett ansvarsfullt sätt av personal som är väl insatt i de sekretessregler som gäller. Även om denna fråga inte är i fokus i detta remissärende förtjänar den att uppmärksammas då hanteringen av registeruppgifter i vården blir allt mer omfattande.
Remissen behandlades vid rådets sammanträde den 16 oktober 2015. Beslut om remissvar fattades per capsulam av ledamöterna Kjell Asplund (ordförande), Finn Bengtsson, Sven-Olov Edvinsson, Åsa Gyberg-Karlsson, Chatrine Pålsson Ahlgren, Charlott Qvick, Barbro Westerholm och Anders Åkesson. I beredningen av ärendet deltog även Ingemar Engström, Lars Berge-Kleber, Göran Hermerén, Ann Johansson, Olle Olsson, Nils-Eric Sahlin, Anna Singer och Elisabet Wennlund, samtliga sakkunniga i rådet. Föredragande i ärendet var utredningssekreteraren Karin Wilbe Ramsay.
För rådet
Kjell Asplund
ordförande