Image51

Hälsoappen – boja eller genväg till lycka? Etiksamtal den 5 juli Visby

Vad kommer framtidens mobila verktyg att innebära för sjukvården och individen? Vilka etiska frågor aktualiseras och vilka möjliga problem och fördelar kan skönjas? Dessa frågor dikuterades vid Smers etiksamtal om hälsoappar och kroppsnära teknik i Visby under Almedalsveckan.

Statens medicinsk etiska råd anordnade idag i Visby ett seminarium på temat mobilhälsa om etiska aspekter på hälsoappar genom egenmätningar och kroppsnära teknik.

Både hälsoappar och kroppsnära teknik utvecklas i en rasande fart. Tekniken ger individen möjlighet att ta kontroll över sin hälsa och sjukdom. Vad händer med mig av att ständigt mäta och hålla koll på mina värden och hur påverkar detta relationen till min läkare? Med dessa frågor inledde moderatorn för samtalet Chatrine Pålsson Ahlgren, ledamot i Smer-seminariet.

Chatrine Pålsson Ahlgren uppmanade de medverkande i panelen att presentera vilka fördelar och nackdelar de ser med den nya tekniken.

Anders Ekholm, vice ordförande Institutet för framtidisstudier, kvantfysiker och fd. analyschef på Socialdepartementet inledde med att säga att tekniken kan vara både en boja och ge lycka. Vi vill som individer gärna få förenklade tydliga förklaringar men världen är komplex, påpekade Anders Ekholm.

Det kan bli problem med de energiska tokstollarna som vill väldigt mycket, men som kanske inte kan hantera eller förstå tekniken, sedan har vi de medvetna kunniga som kommer att kunna hantera och dra nytta av tekniken på ett mycket bra sätt, sade Anders Ekholm. Vidare påpekade han att maktrelationen mellan patient och vårdgivare/läkaren kommer att förändras. Det finns vidare även stora möjligheter till ökad kvalitet, proaktiva insatser och effektivitet för vården. Individen kommer att få större möjlighet och koll på sin hälsa. Vården har möjlighet att utveckla den individ baserad vården som utgår från ens individuella värden istället för generella siffror.

Kjell Asplund, ordförande Smer, lyfte fram skillnaderna mellan hälso-appar inom hälso- och sjukvården och sk. livstilsappar och egenmätningar. Han lyfte vidare fram att möjligheten för patienter eller friska att mäta sina hälsodata ger nya möjligheter och kan även upplevas som ett hot eller en möjlighet för patientorganisationerna.

– Om man ska säga något om möjliga nackdelar – så tänker jag att detta ständiga egenmätande och självcentrerade kan komma att fostra en i en narcissistisk kultur, det som även brukar kallas ”generation me”, sade Kjell Asplund.

– En annan fråga är integritet. Vem rår om data och vilka informations-läckage risker finns? Arbetsgivare, försäkringsbolag – vill vi att de ska ha tillgång till våra hälso-data? Smer har haft dialoger med skolungdomar. De ser inga problem med att företag i USA har deras data utan de är istället oroade över att föräldrarna och lärarna ska ha denna tillgång, berättade Kjell.

Åsa Kadowaki , psykiater, inledde med att berätta att hon är en person som har två tjock-tv.

– Jag har dock en iphone – men jag håller den aldrig i handen när jag pratar med andra, sade Åsa.

Jag kan inte räkna upp för- och nackdelar med den nya tekniken. Min utgångspunkt är att man ska kunna välja. Jag kan lära individen att använda marknaden. Det handlar delvis om att kunna avstå, påpekade Åsa.

Hälsoappar och så kallade aktivitetsarmband kan fungera väl, men troligtvis enbart kortsiktigt då de appellerar till vårt belöningssystem, menade Åsa.

Åsa Kadowaki menade att vi måste återövra det mänskliga. Att läkaren tittar på dig när du är patient.

– Livet ska inte mätas det ska levas! sade Åsa Kadowaki.

Hannes Sjöblad, en av grundarna till Bionyfiken, en förening för biohackers, medborgarforskare, bodyhackers, grinders och quantified self-entusiaster i Sverige, inledde med att berätta om den nya ”gör-det- själ rörelsen” i Sverige och världen.

Det finns stora möjligheter med den nya tekniken, det är en hälso-revolution, en slags demokratisering av hela hälso- och sjukvårdsområdet. Det finns även nackdelar med den nya utvecklingen, inte minst de Biohackare som medvetet eller av misstag skapar aggressiva virus eller på andra sätt skadar sig själva och andra. Däremot menar han att biohacker – rörelsen ska ses som en klassisk folkrörelse – där de kan framstå som – goda förebilder – och visa på vad vi skapa kring och med hjälp av den nya tekniken.

Han ser även att det kan vara negativt med ett ständigt självmätande, detta kan kanske lösas med att man skapar ett filter mellan oss själva och tekniken. Med hjälp av AI – som varnar oss när det händer något. Det vill säga produkten varnar bara när fara uppstår. Att tekniken tillgängliggörs till alla ör en viktig demokratisering av området.

Hannes Sjöblad påpekade att – självmätningarna är här, nu handlar det om att skapa smarta algoritmer för att ta hand om all information och nyttja den på bästa sätt. Detta kan ge oss fantastiska möjligheter.

Det blev en intensiv debatt med många inlägg från både publik och medverkande om normalitet, hjärnövervakning, integritetsfrågor och kvalitetsfrågor.

Chatrine Pålsson Ahlgren sammanfattade seminariet med att påpeka att sjukvården måste vara en plats vi kan vara trygga på. Den nya tekniken ger och stora möjligheter och vi måste se och hantera de problem som kan uppstå.

Se filminspelningen här:
https://www.youtube.com/channel/UCECBhHf2SDowojfwaCb4JDQ

Text: Lotta Eriksson