Statens medicinsk-etiska råd
Datum: 2007-03-16
Dnr 30/06
Statens medicinsk-etiska råd, SMER har av Socialdepartementet anmodats yttra sig över rubricerade betänkande. Rådet har beslutat avge bifogade yttrande. I beslutet har deltagit ledamöterna Daniel Tarschys, Mona Berglund Nilsson, Leif Carlson, Tuulikki Koivunen Bylund, Elina Linna, Chatrine Pålsson Ahlgren, Barbro Westerholm och Conny Öhman.
Vid beredningen av ärendet har vidare deltagit Lena Barrbrink, Daniel Brattgård, Göran Hermerén, Niels Lynöe, Lena Rehnberg, Jan Wahlström och Christina Wahrolin. Erik Forsse har varit föredragande.
Daniel Tarschys
ordförande
Remissyttrande avseende betänkandet Patientdatalag (SOU 2006:82)
Statens medicinsk-etiska råd, SMER, har anmodats att lämna synpunkter på betänkandet Patientdatalag (SOU 2006:82). Betänkandet omfattar ett flertal områden. SMER kommenterar här de delar som rådet anser bör uppmärksammas särskilt ur ett medicinsk-etiskt perspektiv.
SMER har förståelse för behovet av en ökad tillgänglighet till journaluppgifter inom hälso- och sjukvården, sett ur patientsäkerhets- och kvalitetsperspektiv. Utredningens förslag ger läkare och annan vårdpersonal tillgång till samtliga adekvata uppgifter i vårdögonblicket, även om det är en okänd patient. Det ökar påtagligt möjligheterna att anpassa insatserna efter den enskilde patientens behov jämfört med dagens regler. SMER ifrågasätter dock förhållandet att förutsättningarna för direktåtkomst skiljer sig beroende på om patienten befinner sig i sitt eget landsting eller hos en annan vårdgivare. Rådet vill också aktualisera frågan om journaluppgifter som finns tillgängliga i nordiska eller andra internationella patientregister.
Som i andra sammanhang finns det dock risker då uppgifter och information från olika register och databanker sammanförs. Det ställer höga krav på informationssystemens säkerhet och på dem som har att hantera informationen. Utredaren uppmärksammar också detta och framhåller att en förutsättning för att ett starkt integritetsskydd upprätthålls är att hälso- och sjukvården inte överger synsättet att sjukvården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, kap. 6.3. Det är ett bra och viktigt påpekande men det antyder också att en sammanhållen journalföring kan innebära ett hot mot patienternas integritet. Mot den bakgrunden är det tillfredsställande att utredaren har föreslagit särskilda regler vad gäller inre sekretess, bl.a. beträffande vilka personuppgifter som får hanteras, begränsningar för sökbegrepp samt bestämmelser om vilken information en patientjournal får innehålla.
Enligt förslaget, kap. 11.3, ska den enskilde patienten kunna motsätta sig att journaluppgifter görs tillgängliga för andra vårdgivare samt att vårdgivare tar del av tidigare journaluppgifter, genom direktåtkomst. Detta är ur etisk synvinkel viktigt men för att det ska bli en reell möjlighet för patienten krävs saklig och objektiv information från vårdgivaren om sammanhållen journalföring och patientens rättigheter. Enligt förslaget bör det tydligt framgå i patientdatalagen att sådan information till patienten är en förutsättning för sammanhållen journalföring (sid. 206-207). Utredaren menar dock att det inte kan anges hur denna information skall lämnas generellt. Mot bakgrund av att den som lämnar informationen kan antas ha intresse av att uppgifter inte spärras bör det, enligt SMER, övervägas om inte informationens omfattning och utformning skall regleras närmare.
SMER ställer sig i övrigt bakom de synpunkter som framförs i betänkandets båda särskilda yttranden beträffande föräldrars möjlighet att spärra uppgifter om skador i barns journaler. Utifrån barnets bästa menar rådet att undantag från spärreglerna är motiverade för att skydda barn från upprepade övergrepp, vilket kan bli konsekvensen om uppgifterna inte görs tillgängliga genom direktåtkomst. Som påpekas i de bägge yttrandena riskerar det liggande förslaget att leda till att anmälningar enligt socialtjänstlagen 14 kap 1 § försenas eller uteblir. I samband med detta ser SMER det som angeläget att även lyfta frågan om patienter med nedsatt autonomi och deras rättsliga ställning i den nya lagstiftningen. Detta ligger i linje med kraven i Oviedo-konventionen.
SMER delar också den uppfattning som framförs i ett särskilt yttrande beträffande den tid som journaler skall sparas. Generellt kan det finnas etiska invändningar mot att spara personuppgifter längre än nödvändigt men beträffande patientjournaler menar rådet att det är motiverat. När det gäller t.ex. komplikationer som uppstår senare i livet till följd av behandling av cancer hos barn, kan det t.o.m. finnas anledning att spara journaler ännu längre än de tio år som föreslås i det särskilda yttrandet. Skälen till att förlänga tiden från de föreslagna tre åren till tio år är företrädesvis relaterade till patientsäkerhet och medicinsk kvalitet. Det finns dock även medicinsk-etiska argument för detta, bl.a. när det gäller patientens möjligheter att föra talan mot vårdgivaren i situationer där vårdhistoriken har betydelse längre tillbaks i tiden än tre år. Det kan också ha betydelse när det gäller försäkringsfrågor.
Kvalitetsregister är utomordentligt viktiga för forskning och för hälso- och sjukvårdens utveckling. Den enskildes möjlighet att välja att stå utanför kan därför få negativa konsekvenser. När det gäller kvalitetsregister menar rådet att den enskildes integritet måste vägas mot allmänintresset av en högkvalitativ sjukvård.