Till följd av organbrist dör sjuka människor i väntan på nytt organ. Försök att transplantera in djurorgan i människor har gjorts länge, men eftersom människans immunförsvar stöter bort sådana organ har försöken misslyckats. Med det senaste decenniets genredigeringsteknik försöker man nu skapa organ som inte stöts bort. I januari 2022 transplanterades ett hjärta från en genredigerad gris till en svårt sjuk man i USA. Det finns också förhoppningar om att transplantation av celler från djur skulle kunna hjälpa människor med allvarliga sjukdomar som diabetes, Parkinsons och Alzheimers. Transplantation av organ, vävnad eller celler från djur till människa kallas xenotransplantation. Xenotransplantation väcker många etiska frågor om t.ex. nytta och risker, om människors inställning till behandlingarna, om gränsen mellan djur och människor, om djurens välfärd och om hur forskningsmedel och vårdresurser ska fördelas.
Se webbfilm från etiksamtalet.
Läs referat från etiksamtalet.
Medverkande
Sven-Eric Söder (moderator), ordförande, Smer, Annika Tibell, forsknings- och utbildningsdirektör, Karolinska universitetssjukhuset, adj. professor i medicinsk etik, Karolinska institutet, Sofia Nilsson (C), ledamot, Smer, Titti Mattsson, professor i offentlig rätt, Lunds universitet, sakkunnig, Smer.