Remissvar Säker utveckling! Nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial
2014-03-24
Dnr S1985:A/2014/3
Miljödepartementet
103 33 Stockholm
Remissvar avseende betänkandet Säker utveckling! Nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial (SOU 2013:70)
Statens medicinsk-etiska råd (Smer) har beretts tillfälle att yttra sig över ovan nämnda betänkande och lämnar härmed sina synpunkter.
Sammanfattning
Smer är positivt till utredningens förslag, särskilt förslagen om:
– Kraftigt utökade resurser till forskning om och utveckling av test- och riskbedömningsmetodik, till forskning om nanomaterials hälso- och miljöeffekter samt till forskning om etiska, legala och sociala konsekvenser av utnyttjande av nanomaterial och nanoteknik.
– Att kunskapsläget fortlöpande inventeras och sammanställs avseende nanomaterials hälso- och miljörisker samt etiska och sociala aspekter.
– Att kunskap om hälso- och miljörisker samt etiska aspekter ska ingå i all högre utbildning om nanoteknik i Sverige.
– Åtgärder för att främja kommunikation inom och mellan olika aktörer om fördelar och potentiella risker med nanomaterial och nanoteknik.
– Att regeringen och myndigheter ska verka för en revidering av EU:s regelverk så att detta anpassas till nanomaterial.
– Att Kemikalieinspektionen får i uppdrag att utreda hur en skyldighet att lämna information om förekomst av nanomaterial vid registrering i produktregistret kan utformas samt att det genomförs en inventering av produkter på marknaden som innehåller nanomaterial.
– Att ett Nanoråd och ett Nanocentrum inrättas i syfte att genomföra handlingsplanen som föreslagits.
Smer vill framhålla vikten av att det ingår etisk kompetens i det föreslagna Nanorådet samt vid Nanocentrum.
Kommentarer till utredningens förslag
Smer tillstyrker utredningens förslag med följande kommentarer och tillägg.
Utredningen föreslår ett antal åtgärder som syftar till att bygga upp och sprida kunskap om nanomaterialens hälso- och miljörisker och att skapa bättre förutsättningar för kunskapsöverföring, dialog och kommunikation mellan olika aktörer. Det ges även förslag som syftar till en revidering av EU:s kemikalie- och produktlagstiftning så att denna blir bättre tillämplig på nanomaterial samt till förbättring av kunskapen om i vilka produkter på marknaden som nanomaterial förekommer. För att genomföra åtgärderna föreslås att det inrättas en plattform för samordning i form av ett Nanoråd och ett Nanocentrum.
Smer är mycket positivt till dessa initiativ och konstaterar att utredningen kommit fram till delvis samma slutsatser som rådet gjorde i den skrivelse om etiska aspekter på nanoteknik som överlämnades till regeringen i oktober 2010. I denna underströks bl.a. behovet av utveckling av test- och riskbedömningsmetodik och av forskning om nanomaterials hälso- och miljörisker samt att riskanalys och etisk utvärdering av forskning och ny teknik måste följa och integreras i alla stadier av innovationsprocessen. Det framhölls även att för att kunna säkerställa en ansvarsfull utveckling av nanotekniken måste etisk analys integreras i en framtida svensk strategi för nanoteknik samt att de etiska aspekterna måste beaktas fortlöpande både på forskningsnivå och politisk nivå och i dialog med allmänheten.
Smer anser att utredningen i sitt betänkande på ett bra sätt belyser vikten av att balansera behovet av ny teknik och innovationer mot riskerna med att det saknas forskning om den nya teknikens effekter på människa och miljö. En grundprincip måste vara att det går att verifiera en produkts säkerhet och att denna inte är skadlig innan den släpps ut på marknaden.
Smer instämmer därför bl.a. i utredningens förslag om att kraftigt utökade resurser avsätts till forskning om och utveckling av riskbedömningsmetodik avseende nanomaterial, till forskning om nanomaterials hälso- och miljöeffekter samt risker i arbetsmiljö. Rådet vill även särskilt framhålla förslaget om riktade och kraftigt utökade anslag till forskning om etiska, legala och sociala konsekvenser av utnyttjande av nanomaterial och nanoteknik. Såsom utredaren skriver är det angeläget att potentiella hälso- och miljöeffekter med nanomaterial beaktas på ett tidigt stadium i forskning och utveckling med fokus på innovation. För att åstadkomma en ansvarsfull utveckling av nanoteknik måste även den etiska diskussionen vara en integrerad del av innovationsprocessen. Smer välkomnar därför även utredningens förslag att kunskap om hälso- och miljörisker samt etiska aspekter ska ingå i all högre utbildning om nanoteknik i Sverige. Vikten av att forskare har etisk kunskap och för en diskussion om de etiska implikationer som deras forskning kan medföra för människan, miljön och samhället i stort, underströks i Smers tidigare skrivelse.
Smer anser vidare att förslaget att vidta åtgärder för överföring av kunskap om nanomaterials hälso- och miljörisker mellan svenska forskargrupper är angeläget.
Det är även av största vikt att kunskapsläget fortlöpande inventeras och uppdateras vad gäller nanomaterials hälso- och miljörisker samt etiska, legala och sociala aspekter, såsom utredningen föreslår. Detta är av särskild vikt för forskningsområden där den tekniska utvecklingen går mycket snabbt.
Smer instämmer med utredaren att det är viktigt med åtgärder för att främja kommunikation och samverkan mellan olika aktörer. Rådet vill härmed lyfta fram vikten av en dialog mellan allmänheten och olika intressenter om risker med och etiska aspekter på nanoteknik och nanomaterial på ett tidigt stadium. Detta för att åstadkomma en ansvarsfull utveckling av nanotekniken.
Smer anser även att utredningens förslag att regeringen och berörda myndigheter ska verka för en revidering av EU:s regelverk så att det anpassas till nanomaterial, är bra. För att potentiellt farliga nanomaterial ska kunna hanteras med försiktighet och för att riskbedömningar ska kunna göras i olika verksamheter, behövs ändamålsenliga regler.
Smer är även positivt till att det föreslås att Kemikalieinspektionen ska få i uppdrag att utreda hur en skyldighet att lämna information om förekomst av nanomaterial vid registrering i produktregistret kan utformas, samt att en inventering av produkter på marknaden som innehåller nanomaterial genomförs. Eftersom det i stor utsträckning saknas forskning om risker med nanomaterial är det av stor vikt att konsumenter får information om vilka produkter som innehåller nanomaterial så att han eller hon kan göra ett informerat val.
För att genomföra handlingsplanen föreslås att ett Nanoråd inrättas tillsammans med ett Nanocentrum. Det senare ska verka som operativt organ och sekretariat under Nanorådet. Smer anser att det är bra att en samordnande organisation inrättas för att samla den kunskap som finns om hälso- och miljörisker med nanomaterial och som kan sprida information till olika aktörer. Det är vidare positivt att Nanorådet bl.a. föreslås ha i uppgift att särskilt verka för kommunikation och samverkan mellan forskargrupper avseende nanomaterials hälso- och miljörisker samt etiska frågor. Smer vill härmed framhålla vikten av att etisk kompetens ingår i Nanorådet. Detta för att säkerställa att etiska aspekter på nanoteknik lyfts fram i rådets arbete på samma sätt som andra relevanta aspekter.
Beslut om detta remissvar har fattats vid rådets ordinarie sammanträde den 21 mars 2014. I beslutet deltog ledamöterna Helena Bouveng, Sven-Olov Edvinsson, Anders Henriksson, Elina Linna, Chatrine Pålsson-Ahlgren, Barbro Westerholm och Anders Åkesson. Vid beredningen av ärendet deltog även de sakkunniga Lars Berge-Kleber, Emil Bergschöld, Ingemar Engström, Ingvor Bjugård, Göran Hermerén, Martin Färnsten och Elisabeth Wennlund. Utredningssekreteraren Helena Teréus har föredragit ärendet.
För rådet
Chatrine Pålsson-Ahlgren
Ledamot Statens medicinsk-etiska råd