Den 4 oktober arrangerade 2023 års etikpristagare Läkare för miljön tillsammans med Statens medicinsk-etiska råd (Smer) ett seminarium som belyste hälso- och sjukvårdens ansvar och möjligheter i arbetet mot klimatförändringarna. Ett kort referat från seminariet följer nedan. Hela webbfilmen från seminariet kan du se här.
Klimatförändringar och hälsopåverkan
Sofia Hammarstrand, ST-läkare vid Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, inledde med frågan:
”Varför ska vi i hälso- och sjukvården engagera oss i klimatet? Det är lätt att tänka att vi klarar oss utan jorden och vår miljö, men vi är beroende av fungerande ekosystem för att vara friska. Klimatförändringarna bedöms vara det största hotet mot vår hälsa.”
Klimatförändringarna har redan tydliga effekter, som ökade värmeböljor, infektionssjukdomar, försämrad luftkvalitet och en längre pollensäsong, som har negativa konsekvenser för vår hälsa. Sommaren 2018 i Sverige är ett tydligt exempel: ökade dödsfall och värmerelaterade sjukdomar, samt inställda operationer på grund av hög luftfuktighet. Folkhälsomyndigheten (FHM) bedömer att dessa utmaningar kommer att bli allt vanligare. Värmeböljor ökar sjukhusinläggningar och dödlighet i hjärtinfarkt, stroke och organstörningar, särskilt bland äldre, kroniskt sjuka, gravida och små barn.
Att tackla klimatförändringarna är inte bara en nödvändighet, det är också en möjlighet. Parisavtalet kan vara vårt största globala hälsoavtal. För varje miljon liv som kan sparas genom minskade luftföroreningar till 2050 är hälsovinsterna dubbelt så stora som kostnaderna för den nödvändiga politiken.
Framtidens hållbara sjukvårdssystem
Ida Persson Cofina, ST-läkare vid Lunds universitet, påpekade att sjukvården har ett stort klimatavtryck:
”Vi är en del av problemet, men det är också mycket vi kan göra. Konceptet hållbar hälso- och sjukvård handlar om att ta oss an utmaningarna från ett samlat grepp.”
Med tre principer – sjukdomsförebyggande arbete, att undvika överflödig vård och att minska onödig miljö- och klimatpåverkan – kan en effektiv, kostnadsrimlig och planetvänlig sjukvård uppnås. Inköp av varor och tjänster är den stora kvarstående boven som vi måste jobba vidare med.
Minska sjukdom: Hur kost spelar roll
Annie Forslilja, ST-läkare vid Håstaholmens Hälsocentral i Hudiksvall, berättade att mellan 25 och 35 procent av de totala växthusgasutsläppen kommer från livsmedelsindustrin, där djurindustrin står för den största delen. Samtidigt är dåliga kostvanor, fetma och övervikt en stor faktor bakom ohälsa och förtida död på befolkningsnivå. Men här finns också möjligheter: små förändringar i stora grupper ger stora hälsoeffekter. De nordiska näringsrekommendationerna beaktar numera både hälsa och klimat. Enligt rekommendationerna ska vi öka intaget av bl.a. baljväxter, fullkorn, frukt, grönsaker och nötter, och minska intaget av rött kött, charkprodukter, sötsaker och skräpmat. En i huvudsak växtbaserad kost med fisk är mest hälsosamt, och en helt växbaserad kost är bäst för klimatet.
Vårdpersonalen måste få utbildning om detta. Deras roll är att anpassa kostråden till den enskilda patienten.
Minska onödiga aktiviteter inom sjukvården
Maria Wolodarski, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, diskuterade vikten av att granska sjukvårdens insatser:
”Upp till en tredjedel av det som utförs i sjukvården gör ingen nytta för patienterna. Vi måste rannsaka oss: Ibland gör vi ont med det vi tror gör gott.”
Onödiga insatser medför både direkt skada för patienter i form av komplikationer och biverkningar, oro och psykosociala konsekvenser eller påfrestande utredningar och behandlingar, och indirekta skador genom resursslöseri och miljöpåverkan. Upp till 20 procent av sjukvårdens kostnader kan vara bortkastade pengar.
Det finns en lång rad orsaker till att åtgärder som inte är till nytta för patienten ändå utförs. Det kan vara en samhällskultur där vi tror att fler behandlingar är bättre och där vi har allt svårare att hantera osäkerhet, eller förväntningar från patienter om att något ska göras. Det kan vara finansiella styrinstrument eller kvalitetsmått som premierar fler undersökningar eller diagnoser. Det kan vara att vårdpersonalen blir slavar under riktlinjer och inte vågar göra avsteg av oro för att missa något och riskera att bli anmälda. Mycket av den onödiga vården skulle kunna undvika om vi använder evidensbaserad medicin.
Greening of the health sector – Olika projekt inom Läkare för Miljön
Grön vårdcentral i Värmland: Ulrika Nyhammar, distriktsläkare i Region Värmland, presenterade hur primärvården minskat sin miljöpåverkan genom minskad användning av förbrukningsmaterial, informationsinsatser kring läkemedelsanvändning och optimerad sårbehandling.
Grön endoskopi: Charlotte Höög, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset visade hur de har minskat miljöbelastningen inom gastrointestinal endoskopi genom att minska elförbrukning, använda flergångsmaterial och biobaserade produkter samt säkerställa att undersökningar sker på rätt indikation.
Gröna kvinnokliniken: Annika Cronsioe, överläkare på Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus, berättade att klinikens klimatavtryck har minskats genom genom att de har bytt från engångs- till flergångsmaterial, minskat resandet, optimerat läkemedelsanvändningen och infört vegetariska måltider.
Grön anestesi: Peter Bentzer, professor i anestesi och intensivvård vid Lunds universitet och överläkare vid Helsingborgs lasarett, visade att minskad användning av anestesigaser och övergång från centrala lustgassystem till tuber har en stor klimatvinst.