I framtiden kommer vården att följa vår hälsa i detalj och ingripa redan innan vi hunnit bli sjuka. Den vård vi erbjuds blir skräddarsydd efter våra individuella förutsättningar. Sådan ser visionen ut. Hur vi når dit, vilka utmaningar som återstår och vilka fallgropar som finns diskuterades vid ett av Smers etiksamtal under årets Almedalsvecka.
Rickard Rosenquist Brandell, professor och överläkare i klinisk genetik och föreståndare för Genomic Medicine Sweden, framhöll att det skett en snabb utveckling inom klinisk genetik de senast 10-15 åren. Med helgenomsekvensering kan patienter med sällsynta sjukdomar få en diagnos och patienter med cancer kan få sina tumörer karaktäriserade och erbjudas matchande behandling. Cancervården har också blivit alltmer proaktiv, där man genom kontroller och operationer kan undvika att cancer utvecklas.
Samtidigt som mycket hänt menade Rickard Rosenquist Brandell att det finns ett antal utmaningar som måste beaktas. En handlar om att kunna dela data.
– Precisionsmedicin kräver att man har tillgång till tusentals eller tiotusentals individers data för att kunna förstå vilken behandling individen ska ha. För detta måste vi kunna dela data både nationellt och internationellt.
En annan utmaning är oväntade bifynd, exempelvis att man hittar ärftlig cancer när man utreder en neurologisk sjukdom.
– Patienten kanske inte förberedd på det och kan ta till sig informationen. Patienterna behöver informeras innan om att detta kan hända.
En av de aktörer som satsar på proaktiv vård är företaget Neko Health. Företaget erbjuder en undersökning där ett stort antal mätpunkter samlas in bland annat genom helkroppsskanning, Riskfaktorer identifieras och rapporteras till patienten. Men den insamlade datan används också för forskning för att vinna ny kunskap om hur framtida hälsoproblem kan förutspås. Hjalmar Nilsonne, vd och grundare för Neko Health, berättade att utgångspunkten inte har varit att lösa problem i den nuvarande hälso- och sjukvården, utan hur man skulle ha tänkt om man hade byggt upp hälso- och sjukvårdssystemet från grunden idag.
– Vi har kört en modell i 100 år och både patienter och personal blir bara mer och mer missnöjda. Idag vill människor ha proaktiv vård. Men om hälso- och sjukvården inte vet vad som händer med vår hälsa innan vi blir sjuka har den inget att gå på.
Hjalmar Nilsonne berättade att intresset för företagets tjänster är mycket stort, vilket enligt honom visar att människor idag inte nöjer sig med att få hjälp när de blir sjuka utan vill hålla sig friska så länge som möjligt. Det saknas dock ekonomiska incitament i den reguljära vården att arbeta proaktivt, menade han.
Elisabet Nielsen, enhetschef för avdelningen Hälsa, Vinnova, pekade på en rad faktorer som är viktiga för att möjliggöra skiftet mot precisionsmedicin och precisionsprevention: möjligheten att dela data, ledarskap, finansiering – där Vinnova kan bidra – och internationellt samarbete.
– Vi finansierar väldigt många program. Utmaningen är att implementera det i vården och se till att det får spridning nationellt och internationellt.
Anders Castor, sakkunnig i Smer och ordförande för Svenska läkaresällskapets etikdelegation, menade att tanken med proaktiv vård – att kunna hitta riskfaktorer och agera innan folk blir sjuka och söker vård – innebär en form av screening. Och Screening har fallgropar, menade han och hänvisade till analyser som visar att allmänna hälsokontroller varken minskar dödlighet eller sjuklighet.
– Det är en sak att hitta en risk, en annan att göra något åt den. Vi måste jobba med det som går att påverka, inte det som går att mäta.
Att gå mot en mer proaktiv vård riskerar också att leda till ett ökat tryck på vården och till undanträngningseffekter under en övergångsfas, eftersom patientantalet blir mycket större, framhöll Anders Castor.
– Hur ska vi prioritera mellan de som kan bli sjuka och de som redan är sjuka?
Lilas Ali, sakkunnig i Smer och ordförande för Svensk sjuksköterskeförenings etiska råd, lyfte fram vikten av att vården går från en fostrande roll till att aktivera patienten i den egna vården. Det har i forskning visat sig leda till både färre vårddagar och färre återinläggningar. I detta ligger också att utgå från att patienten är kapabel att besluta vad hen vill veta om sig själv.
– Man måste få välja. Människor har olika förväntningar när man kommer till hälso- och sjukvården.
Se webbfilm från etiksamtalet.