Genom att lyssna, visa tålamod och mötas på ett jämbördigt plan kan man nå patienter som är tveksamma till vaccination och andra behandlingar. Det menade deltagarna vid ett etiksamtal som Smer anordnade under Almedalsveckan där frågan om huruvida konspirationsteorier och alternativa fakta är ett hot mot folkhälsan diskuterades.
Göran Collste, professor emeritus i tillämpad etik vid Linköpings universitet och sakkunnig i Smer, framhöll att alternativa fakta och konspirarationer alltid funnits men att de förmodligen blivit vanligare och pekade på tre orsaker: politisk populism, där vissa politiker har ett intresse av att underblåsa misstro mot eliter, sociala medier och de ”ekokammare” som kan uppstå där samt utvecklingen mot kunskapsrelativism, där flera ”sanningar” antas kunna existera samtidigt.
– Den medicinska etiken bygger på autonomiprincipen och att patienten medverkar i sin vård. Men det förutsätter att patienten är beslutskompetent och välinformerad. Spridningen av alternativa fakta kan skapa problem för förutsättningarna att realisera autonomiprincipen, menade Göran Collste.
Många områden med en stor andel utlandsfödda har haft en lägre vaccinationsgrad än andra delar av landet. En förklaring är att finns en misstro mot myndigheter som beror på att många kommer från länder där staten gör vad den vill, framhöll Fatuma Mohamed, folkhälsokommunikatör vid Transkulturellt centrum, Region Stockholm. Man litar mer på vad grannen säger.
– Olika filmer sprids, exempelvis en med en amerikansk läkare som hävdade att alla som vaccinerar sig mot covid dör inom två år.
Hon har ansvarat för ett projekt där personer med ett stort lokalt nätverk utbildats till hälsoinformatörer för att sprida kunskap om vaccinerna och besvara invånarnas frågor. Totalt 15 områden har ingått i projektet och efter många månaders arbete har man fått upp vaccinationsgraden i nivå med andra stadsdelar i Stockholm.
Att man varit tillgängliga, varit lyssnade och haft tålamod har varit nyckelfaktorer för att bygga upp tillit, menade Fatuma Mohamed.
– Många ställde samma fråga gång på gång, man undrade om vaccinet kunde orsaka andra sjukdomar och man var orolig för biverkningar.
Mikael Sandlund, professor i psykiatri vid Umeå universitet och sakkunnig i Smer, menade att just tålamod ibland kan saknas hos beslutsfattare, som kan frestas att ta till auktoritära metoder, som att göra vaccination obligatoriskt eller ställa vittgående krav på vaccinbevis. Auktoritära lösningar är svåra att förena med synen på vetenskaplig kunskap som något som alltid kan komma att överprövas genom ny forskning, menade han.
– Jag tror att man måste arbeta med information och med metoder som ökar delaktigheten hos dem man vill nå, sa Mikael Sandlund och menade att som professionsföreträdare måste man vara lyssnande. Om patienten lyfter fram något den hört får man kontra med sin professionella kunskap. Men man bör sträva efter jämbördighet.
– Idealet är att komma fram till ett samförståndsbeslut men ibland blir det en kompromiss.
Annika Rabo, professor emerita i socialantroplogi vid Stockholms universitet, menade att konspirationsteorier nog inte är ett hot mot folkhälsan, men mot enskilda individers hälsa. En förklaring till att konspirationer tycks få ökat fäste i samhället är den ”kunskapens demokratisering” som ägt rum där medborgarna lägger stor kraft på att fatta välgrundade beslut, samtidigt som det finns en förväntan om att de ska fatta det beslut som uppfattas som rätt.
– I det glappet kan konspirationsteorier växa.
Ibland ligger rena konspirationsteorier bakom exempelvis en ovilja att vaccinera sig, men det också ofta kan handla mer om en allmän oro eller skepsis som tycks sprida sig i samhället, framhöll Annika Rabo.
– Det finns ganska lite forskning om vad det som gör att oron blir starkare idag.
Moderatorn för samtalet, Smers ordförande Sven-Eric Söder, undrade om det kan finnas en konflikt mellan att försöka förmå personer att fatta beslut som antas vara bra för deras hälsa och att respektera rätten att säga nej till vård. Göran Collste menade att vården har en stor pedagogisk uppgift.
– Men biter det inte måste patientens beslut respekteras. Det ingår i idén om människans autonomi.