Remissyttrande över Försäkringsbolagens tillgång till patientjournaler (Ds 2005:13) (Ert dnr Ju2005/4619/L2)

Statens medicinsk-etiska råd
Datum: 2005-10-11
Dnr 25/05

Statens medicinsk-etiska råd har anmodats yttra sig över departementspromemorian Försäkringsbolagens tillgång till patientjournaler (Ds 2005:13). Rådet har beslutat avge bifogade yttrande. Yttrandet har beslutats av ledamöterna Daniel Tarschys (ordförande), Ingrid Andersson, Tuulikki Koivunen Bylund, Elina Linna, Göran Sjönell och Conny Öhman.

Vid beslutet har vidare deltagit Lena Barrbrink, Daniel Brattgård, Lena Jonsson, Niels Lynöe, Ulla Lönnqvist-Endre, Lisbeth Löpare-Johansson, och Jan Wahlström, samtliga sakkunniga i rådet.
Föredragande i ärendet har varit huvudsekreterare Erik Forsse.

Daniel Tarschys
ordförande

Remissyttrande ”Försäkringsbolagens tillgång till patientjournaler”
Ds 2005:13

Rådet välkomnar utredningens förslag rörande en begränsning av försäkringsbolags tillgång till patientjournaler och vill understryka vikten av att de av utredningen föreslagna förändringarna snarast kommer tillstånd.

Rådet tillstyrker utredningens förslag rörande:
– en begränsning av vad försäkringsbolag med stöd av fullmakt kan hämta in (8.1.2);
– ett förtydligande av fullmaktsförfarandet (8.1.3);
– att tystnadsplikten bör författningsregleras (8.2.2);
– att tillsyn fullföljs rörande försäkringsbolags hantering av journaluppgifter (8.3.2).

Journaler inom barn- och skolhälsovård

Rådet har tidigare i en skrivelse till regeringen föreslagit en utredning av förutsättningarna för att avskaffa möjligheten att genom fullmaktförfarande få tillgång till journaler förda i hälsoövervakande syfte inom barn- och skolhälsovården1. Denna uppgift har också ingått i den aktuella utredningens uppdrag.

Utredningen gör bedömningen att risken är större för att barn kan få svårare att teckna försäkring vid en särreglering av dessa journaler. Utredningen menar att en särreglering skulle få liten praktisk betydelse med hänsyn till att ett utdrag i dessa fall normalt förutsätts innehålla få hälsoupplysningar. Vidare gör utredningen bedömningen att all journalföring sker med ett annat syfte än att utgöra underlag vid försäkringsmedicinska bedömningar. Utredningen ser således inget skäl att införa ytterligare begränsningar för journaler förda inom barn- och skolhälsovården. Rådet instämmer inte i utredningens bedömning.

Rådet anser att utredningen inte tar särskild hänsyn till att de journaler som förs inom barnhälsovården görs med ett annat syfte än journaler inom sjukvården. Journalföring inom barn- och skolhälsovård görs i ett hälsoövervakande syfte till skillnad från annan patientjournalföring. Här har hälsovården som ambition och arbetssätt att fånga upp eventuella problem på ett tidigt stadium. De tidiga tecken som observeras och följs upp under en tid kan dock i de flesta fall avskrivas i ett senare skede. Dessa tidiga observationer skulle emellertid kunna tolkas som en riskökning av försäkringsbolagen. Enligt Rådet är en möjlig utveckling att barnhälsopersonal låter bli att skriva in information i journalerna och att föräldrar undviker att ta upp farhågor och problem om detta antecknas och kan komma att lämnas ut till försäkringsbolag.

Statens medicinsk-etiska råd är fortsatt oroat över att utlämnande av uppgifter från barn- och skolhälsovården kan påverka journalföringen på ett menligt sätt, vilket på sikt kan skada det förebyggande hälsoarbetet. Barn- och skolhälsovården har en unik roll i detta arbete och Rådet menar därför att det finns särskilda skäl att värna om förtroendet för barn- och skolhälsovården. Starka skäl talar för att försäkringsbolag helt bör avskäras från möjligheten att få tillgång till dessa journaler vid riskbedömning inför tecknande av försäkring. Rådet menar att försäkringsbolagen kan inhämta det underlag de behöver för sin riskbedömning genom hälsodeklarationer, hälsointyg eller dylikt.

Integritetsskydd vid rättslig tvist

Slutligen vill Rådet uppmärksamma individens ofullständiga integritetsskydd vid en eventuell rättslig tvist mellan försäkringsbolaget och den enskilda försäkringstagaren. Denna situation kan uppstå i samband med att handlingar i ärendet inkommer till en domstol om försäkringstagarens patientjournaler finns med bland dessa handlingar. Frågan bör ses över och regleras.