Hälso- och sjukvården måste förbereda sig för att Sverige kan hamna i krig. Hur säkerställer vi att sjukvårdens etiska principer upprätthålls under extrema förhållanden? Vilka etiska dilemman kan vi ställas inför? Kan vi förbereda oss för alla tänkbara scenarier?
Ett väpnat angrepp mot Sverige kan enligt Försvarsberedningen inte uteslutas. Sjukvården har en central plats i totalförsvaret, som nu rustas upp som en förberedelse för kris och krig. Vårdpersonal får krigsplacering. I etiksamtalet kommer vi med utgångspunkt från krigets lagar och de etiska regler som gäller för sjukvården, diskutera de etiska dilemman som kan uppstå i en krigssituation. Enligt krigets lagar så som de kommer till uttryck i internationella konventioner ska den som har störst behov få vård först – oavsett om den är vän eller fiende. Sjukvårdspersonal, transporter, sjukhus och utrustning ska skyddas. Kan vi garantera att dessa principer upprätthålls om Sverige drabbas av krig? I en krigssituation kan skillnaden mellan de tillgängliga resurserna och vårdbehoven vara stora. Vilka avsteg kan göras från de vanliga prioriteringsprinciperna och vilka är viktigast att behålla? Vad kan vi begära av vårdpersonalen i en krigssituation? Vilka dilemman kan de ställas inför?
Medverkande:
Sven-Eric Söder, Ordförande, Statens medicinsk-etiska råd, Smer
Taha Alexandersson, Krisberedskapschef, Socialstyrelsen
Claes Ivgren, Generalläkare, Försvarsmakten
Henrik Jörnvall, Narkosläkare, Läkare utan gränser
Anna Starbrink, Ledamot, Försvarsutskottet Riksdagen, Smer
Lars Sandman, Professor hälso- och sjukvårdens etik, Prioriteringscentrum, Linköpings universitet