TV4s Kalla fakta-granskning av add-ons inom fertilitetsvård bekräftar flera frågor som Smer länge arbetat med. Nedan kommenterar vi utvecklingen och våra förslag till åtgärder. En omfattande rapport om assisterad reproduktion publiceras i februari.
Viljan att få barn är en stark drivkraft för många människor. Ofrivilligt barnlösa kan vara beredda att både lägga mycket pengar och ta risker för att lyckas få barn. Den växande privata marknaden för fertilitetsvård, där kommersialisering och internationalisering är tydliga inslag innebär både möjligheter och risker. Å ena sidan kan fler få behandling och nya effektivare behandlingsmetoder kan spridas snabbare. Men å andra sidan ser rådet en fara i att kommersiella intressen kan komma att styra vårdutbudet och påverka efterfrågan.
Smer ser tecken på att den privata marknaden förändras snabbt. Allt fler kliniker i Sverige köps upp av stora utländska koncerner. Sedan det blev tillåtet för privata kliniker att erbjuda assisterad reproduktion med donerade könsceller 2019 har nya frågor förts upp på dagordningen. Att företrädare för privata kliniker uppvaktar Smer i fråga om att PGT-A*, för aneuploidi-screening, bör tillåtas i Sverige är ett exempel. Ett annat exempel är att importen av könsceller har ökat, vilket har gjort oss uppmärksamma på frågan om antalet barn som en enskild könscellsdonator kan ge upphov till. I gränsöverskridande situationer kan varje donator ge upphov till fler barn än vad som gäller i ett enskilt land. I Sverige finns en gräns på användning i max sex familjer per donator, men när könsceller importeras kan samma donator användas i flera länder, vilket innebär att gränsen i praktiken kan kringgås. Det är något som är lönsamt för företagen, men som innebär ökade medicinska och psykosociala risker för barnen och familjerna.
Problemen med add-ons, som Kalla fakta nu har gett tydliga exempel på, är också något som rådet diskuterat. Add-ons är tilläggstjänster som erbjuds vid sidan om en vanlig ivf-behandling, som syftar till att förbättra chanserna för graviditet eller minska risken för missfall. Det har länge förts en diskussion om att vissa add-ons vilar på svag eller otillräcklig vetenskaplig evidens, och att vissa kan vara rent skadliga.
— Smer ser en risk att kommersiella krafter kan komma att styra vårdutbudet och forma efterfrågan delvis utifrån andra hänsyn än patienternas bästa. För en patient är det svårt att göra en självständig bedömning av nytta och risker med olika behandlingar. Skicklig marknadsföring kan locka patienter att köpa onödiga tjänster. Så vitt vi förstår av Kalla faktas program så är det precis det som har skett i det fall som de har granskat, säger Smers ordförande Sven-Eric Söder.
I Storbritannien har man länge haft en privat marknad för fertilitetsvård med många olika aktörer. Där finns en myndighet – HFEA (Human Fertilisation and Embryology Agency) – som bland annat har i uppdrag att utvärdera och publicera information om olika tilläggsbehandlingar. HFEA använder ett sk. trafikljussystem där behandlingar klassificeras som gröna (effektiva), gula (osäkra) eller röda (ineffektiva eller skadliga) baserat på vetenskaplig evidens.
— Smer anser att något liknande behöver komma till stånd i Sverige. Vi rekommenderar att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att följa utvecklingen på den här marknaden och publicera patientinformation om olika behandlingar, risker och framgångschanser. Denna form av konsumentupplysning kan bidra till en välfungerande marknad för både patienter och vårdgivare, säger Sven-Eric Söder.
Smer har den senaste tiden arbetat intensivt med frågor inom assisterad reproduktion. Rådet kommer inom kort att publicera en rapport med en översyn av etiska frågor inom området, med särskilt fokus på de senaste årens utveckling av metoder, tekniker och praktiker. Är du intresserad av vår rapport? Prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du veta när den publicerats, eller följ oss på Linkedin.
* PGT-A är en metod för analys av kromosomerna i befruktade ägg som syftar till att öka chanserna att få barn, men enligt utvärderingar av det vetenskapliga underlaget finns inte tillräcklig evidens för att den verkligen når sitt syfte.