Forskning om livmodertransplantation har bedrivits vid Göteborgs universitet sedan 1999 och den första livmodertransplantationen utfördes vid Sahlgrenska sjukhuset 2012. Flera transplantationer har gjorts inom ramen för denna forskning och hittills har 17 barn fötts. Metoden har också spridits till andra delar av världen. Totalt har över 100 transplantationer gjorts i världen vilka har resulterat i över 60 födslar. Nu diskuteras om livmodertransplantation bör bli ordinarie behandling inom svensk hälso- och sjukvård.
Smer belyser vissa etiska frågor gällande livmodertransplantation i ett kort yttrande. Rådet gör bedömningen att det inte finns några hinder i fråga om människovärde eller integritet som gör att livmodertransplantation, om metoden uppfyller hälso- och sjukvårdslagstiftningens krav på säkerhet och effekt, skulle vara olämplig ur etisk synvinkel. En transplantationsverksamhet innehåller dock ett flertal element som inbegriper etiska frågeställningar, så som val av donatorer och prioritering av mottagare.
Även om det inte kan betraktas som en självklar rättighet att få barn genom assisterad befruktning, bör samhället så långt möjligt erbjuda ofrivilligt barnlösa personer möjlighet att bli föräldrar så länge det inte går ut över det blivande barnets intresse. Rådet konstaterar att andra typer av transplantationer och assisterad befruktning ingår i åtagandet för den svenska offentligt finansierade hälso- och sjukvården, och att det för kvinnor som saknar livmoder eller har en obrukbar livmoder inte finns någon annan behandling som möjliggör graviditet. Alla prioriteringar inom hälso- och sjukvården måste dock fattas utifrån den prioriteringsetiska plattformen som tar hänsyn till både människovärde, behov och kostnadseffektivitet.
Läs yttrandet här.