Den globala uppvärmningen är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) det enskilt största hotet mot människors hälsa. Den svenska hälso- och sjukvården kommer att ställas inför stora utmaningar i arbetet med att ställa om, klimatanpassa och hantera klimatförändringarnas konsekvenser. Statens medicinsk-etiska råd (Smer) lägger ett etiskt perspektiv på dessa frågor i ett yttrande som publiceras i dag.
Klimatforskningen visar att vi befinner oss i en akut kris som måste hanteras här och nu av alla länder och sektorer. Smer uppmärksammar i ett yttrande om klimatförändringar, hälso- och sjukvård och etik att hälso- och sjukvården och dess personal kommer att ställas inför etiska dilemman både inom omställnings- och anpassningsarbetet och i arbetet med att hantera de negativa konsekvenserna av klimatförändringarna när de realiseras.
Smer anser att samhället måste agera kraftfullt för att stoppa den globala uppvärmningen. Det största ansvaret har världens regeringar och parlament. Ett tungt ansvar vilar också på beslutsfattare inom de branscher som producerar utsläpp av växthusgaser. Men även hälso- och sjukvårdssektorn och dess professioner har ett ansvar att ställa om till en klimatsmart och långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård, och att förbereda sig för de klimatförändringar som ändå kommer.
– Omställning och anpassning är en moralisk plikt, men också en investering i framtiden. Det är otillfredsställande att en stor del av offentlig sektor inte ingår i den centrala planeringen för klimatomställningen. Hälso- och sjukvårdssektorn är en betydelsefull aktör som både bidrar till den globala uppvärmningen och som kommer att ställas inför svåra etiska utmaningar till följd av klimatförändringarna, där patienterna riskerar att drabbas negativt, säger Sven-Eric Söder, ordförande i Smer.
Smer rekommenderar regeringen att underlätta hälso- och sjukvårdens klimatomställning och att arbeta för att hälso- och sjukvården ska ha tillräcklig beredskap för att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna.
Klimatomställningen leder till bättre förutsättningar för god hälsa på sikt, men kan kräva ökade såväl ekonomiska som personella resurser. Omställningen kan därmed komma i konflikt med uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård utifrån de behov som finns här och nu. En fråga som kan uppstå är om man ska välja vårdinsatser eller material med en lägre grad av klimatpåverkan men med möjligt sämre utfall för patienten. Samtidigt kan omställningsåtgärder som att reducera onödiga vårdinsatser och matsvinn, eller att främja en hälsosam livsstil med mer motion, mindre kött och utan rökning, leda till synergieffekter som gynnar både hälsa, budget och miljö.
Vi kan förvänta oss att den svenska hälso- och sjukvården kommer att sättas under större press till följd av ökade och delvis annorlunda vårdbehov när effekterna av den globala uppvärmningen blir mer kännbara. På sikt kan extrema väderhändelser komma att leda till kriser där vårdens resurser kraftigt understiger behoven. Detta kommer att ställa krav på prioriteringar. Även ett förändrat sjukdomspanorama kan komma att ställa nya och annorlunda krav på prioriteringar. Dessutom kan klimatflyktingar med stora vårdbehov komma att söka sig till Sverige.
– Hälso- och sjukvårdens aktörer behöver identifiera och föra en diskussion om de etiska frågeställningar som behöver tas om hand på olika nivåer i klimatomställnings- och anpassningsarbetet och när konsekvenserna av klimatförändringarna realiseras. Mål-, värde- och intressekonflikter måste belysas och hanteras. Rådet vill fortsätta att bistå hälso- och sjukvården med etisk analys och diskussion inom detta område, säger Sven-Eric Söder.
Läs Smers yttrande om klimatförändringar, hälso- och sjukvård och etik