För första gången genomför rådet ett större projekt om tvångsvård. Under ett första rundabordssamtal samlades fler experter inom området för att belysa frågan från flera håll.
”Varför är personalen så rädd för känslor? De skulle kunna undvika många tvångsåtgärder om de lät oss vara ledsna och tröstade oss istället.”
Det var ett av de vittnesmål som Nicole Galdíková från Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH, berättade om. För att få en bild av hur de som vårdas med tvång upplever vården, startade vi hela samtalet med information, statistik och berättelser från NSPH.
Nicole Galdíková från Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa.
Tvångsvård och vård utan samtycke aktualiserar en grundläggande konflikt mellan den enskildes rätt till integritet och självbestämmande och samhällets skyldighet att skydda individen och tredje man. Konflikten blir särskilt svår när den nedsatta förmågan att förstå sitt eget vårdbehov är en del av sjukdomsbilden.
Att använda tvångsvård i suicidpreventivt syfte finns det stora brister med enligt Antoinette Lundahl, överläkare i psykiatri, filosofie doktor, som höll i en presentation under mötet. Vi fick även inblick i hur tvång fungerar i den somatiska vården med hjälp av Manne Sjöstrand och en genomgång om hur tvångsvård ska regleras i en rättsstat av Moa Dahlin från Uppsala Universitet.
Kavot Zillén, sakkunnig i rådet lyssnar in under rundabordssamtalet.
Även Socialstyrelsen kom och presterande deras pågående arbete med tvångsvård och etiska frågeställningar.
Och så fick vi en utblick kring vad FN och Europarådets åtaganden inom mänskliga rättigheter innebär när det kommer till hur man kan bedriva tvångsvård, av Yana Litins’ka.
Pontus Strålin från Socialstyrelsen var på plats för att presentera deras pågående arbete med tvångsvård
Projektet planeras i två delar. Den första behandlar den etiska grundkonflikten i psykiatrisk tvångsvård – när det är försvarbart att ingripa mot en persons vilja, och hur värden som autonomi, skydd, proportionalitet och tillit bör vägas mot varandra. Den andra delen behandlar frågan om somatisk vård utan samtycke till personer med nedsatt beslutsförmåga, en fråga som rör jämlik tillgång till vård. Projektet kommer även att belysa anhörigas roll och de avvägningar som sekretesslagstiftningen aktualiserar när en patient saknar sjukdomsinsikt.
Genom att tydliggöra de etiska avvägningar som ligger till grund för dessa frågor kan rådets analys utgöra ett principiellt underlag inför beredningen av framtida riktlinjer och reglering.
Projektet genomförs bland annat genom dialog med profession, brukar-, patient- och anhörigorganisationer samt juridisk expertis.