Statens medicinsk-etiska råd publicerar i dag en rapport om assisterad reproduktion och tar ställning till kontroversiella frågor: Är det godtagbart att anlita en surrogatmoder? Ska könsceller från avlidna personer kunna användas? Bör man få välja donator utifrån egenskaper?
Rapporten riktar sig till regering och riksdag, men ska också stimulera debatt hos vårdgivare, professioner och allmänhet.
För många människor är medicinsk hjälp en förutsättning för att kunna få barn. Nya medicinska metoder och förändrad lagstiftning har utökat tillgången till behandling, och samhällsacceptansen för olika familjekonstellationer har ökat. Rådet värnar den reproduktiva friheten och välkomnar denna utveckling.
Inom assisterad reproduktion sker en ständig utveckling av tekniker, metoder och praktiker. Vissa av dem utmanar invanda föreställningar om föräldraskap och familjebildning. Andra tenderar att skapa en kommersialisering av människokroppen och dess reproduktiva förmågor.
— Vi vill inte se en utveckling där man kan välja kön på sitt barn och välja köncelldonator. Barn får aldrig bli en beställningsvara som köps och säljs på en marknad, säger Sven-Eric Söder, Smers ordförande.
Hela rådet är även emot att tillåta kommersiellt surrogatmoderskap. Men när det gäller altruistiskt surrogatmoderskap är rådet delat i fråga om huruvida det är etiskt acceptabelt eller inte.
Den privata marknaden för fertilitetsvård växer snabbt. Detta innebär både möjligheter och risker. Fler kan få behandling och nya effektivare behandlingsmetoder kan spridas snabbare. Samtidigt ser rådet en fara i att kommersiella intressen kan komma att styra vårdutbudet och påverka efterfrågan.
— Det här är en känslig patientgrupp som ofta gör allt för att bli gravida. En utsatthet som kan utnyttjas av kommersiella intressen. Därför vill vi att konsumentskyddet stärks och att Socialstyrelsen följer utvecklingen kring vilka tjänster som erbjuds inom fertilitetsvård, även proaktiv fertilitetsvård, och tillhandahålla tydlig patientinformation om behandlingar, risker och framgångschanser, sägen Sven-Eric Söder.
Vissa samkönade par och ensamstående väljer i dag att bli föräldrar utanför vården genom överenskommelser med t.ex. vänner. I sådana familjer kan tre eller fyra personer vara föräldrar, men i svensk lagstiftning kan endast två personer vara vårdnadshavare rent juridiskt. En majoritet av rådets medlemmar föreslår att frågan om fler än två vårdnadshavare utreds.
Rapporten innehåller flera rekommendationer om förändringar i lagstiftning, policy och praxis.
Några av dessa är:
- att det under vissa omständigheter bör vara tillåtet att använda könsceller och befruktade ägg från avlidna,
- att det görs en kartläggning av på vilket sätt preimplantatorisk genetisk testning (PGT) används i Sverige,
- att information om en könscellsdonators sjukdomshistoria ska kunna lämnas efter barnets födelse, och
- att regelverket om förfoganderätt till könsceller och befruktade ägg förtydligas.
I rapporten Assisterad reproduktion – möjligheter och vägval beskriver Smer också hur nya tekniker – såsom utveckling av könsceller från kroppsceller, artificiella livmödrar och allt mer avancerade genetiska analysmetoder – på sikt kan förändra människors sätt att få barn i grunden. Rådet betonar behovet av en bred samhällelig diskussion om framtidens reproduktionstekniker.
Läs även rapporten i korthet.