När Smer delar ut årets etikpris i början av december är det två hedrade medlemmar från Region Norrbottens etiska råd som är på plats i Stockholm för att ta emot diplomet. Årets pris gick till rådet men också till dess ordförande Rose-Marie Isaksson. Det är hon som format och utvecklat verksamheten till det den prisas för.
Det finns fler regionala etikråd i Sverige, men etikrådet i Norrbotten är unikt. Det är ett politiskt beslut bakom etikrådets existens, vilket gör att etikrådet inte kan läggas ned lättvindigt. Något som skett i andra regioner när ekonomin tryter, trots att etikråden ofta inte är särskilt kostsamma. Men etikrådet i Norrbotten särskiljer sig även där, ordföranden Rose-Marie Isaksson har inte en tjänst på tio procent, något som är vanligt förekommande i andra etikråd. Utan ordförande för etikrådet i Norrbotten har en heltidstjänst som strateg för etikarbetet i regionen.
— Var etiken är placerad i organisationen tror jag gör stor skillnad. Vårt etikarbete hänger inte löst utan det är väl förankrat. Våra etikombudsutbildningar finns på beslut av regiondirektören, att besluten fattas så högt upp i organisationen har större betydelse än man tror, säger Rose-Marie Isaksson.
Vid sin sida för att ta emot priset har hon Katarina Lindgren, läkare och ledamot i rådet sen starten 2015. Hon instämmer och fyller i att det är viktigt att etiken genomsyrar organisationen.
— Vi har varit strategiska med att få in etiken i ledarskapsutbildningarna och chefsutbildningarna, och det gör skillnad.
För tillfället är det 160 personer inom personalen i region Norrbotten som är utbildade i rådets etikombudsutbildning. Om man gått den eller inte märks i arbetet menar Katarina Lindgren som arbetar som överläkare på intensivvårdsavdelningen på Sunderby sjukhus i Luleå.
— Bland både läkare, sjuksköterskor och annan personal så ser man definitivt skillnad om man har gått etikutbildningen. Man får till ett tänk på avdelningen som gör stor skillnad. Det kan vara något som skaver, man kanske till exempel har olika uppfattningar kring en patient som gör att det blir dålig stämning i personalgruppen. Men med hjälp av etikronder så får personalen möjlighet att prata kring hur man resonerar kring patienten och varför. De är stor skillnad på de avdelningar som arbetar så här och de som inte gör det, menar Katarina Lindgren.
Genom att utbilda och kontinuerligt stödja etikombud på arbetsplatserna har etikrådet byggt upp ett omfattande nätverk för etisk reflektion och dialog. Något som har skapat ett dynamiskt och levande arbete kring etik.
— Det här otroliga engagemanget som vi har haft från medarbetarna, det är det som är grunden. Det bubblar hela tiden och det betyder så mycket att vi kan möta medarbetarna i det engagemanget. Att intresset även finns ovanifrån och att vår ledning kan skapa resurser och möjlighet till fler utbildningsinsatser skapar ett flow mellan styrning och golv som jag tror är unikt. Vi höjer kunskapsnivån hos vårdpersonalen kontinuerligt, för man blir ju aldrig fullärd inom etik, betonar Rose-Marie Isaksson.
Av Sveriges 21 regioner är det idag bara tio som har ett regionalt etikråd, varav ett av dem är vilande. Smer uppmanar samtliga regioner att lära av Norrbotten och inrätta ett regionalt etikråd. Den etiska kompetensen är oerhört betydelsefull här och nu men i nästa kris eller pandemi är den ovärderlig. Katarina Lindgren har svårt att föreställa att arbeta som läkare utan att etiken är så närvarande som den är på Sunderby sjukhus, Luleå.
— Jag tror det är helt avgörande att man arbetar med etik, framförallt för patientsäkerheten men också för tillfredsställelsen att arbeta med patienterna och för arbetsmiljön. Det är ett hårt klimat på vårdavdelningarna idag och det här är ett effektivt sätt att minska den etiska stressen och göra att personalen orkar arbeta kvar.