Göteborg 27-28 augusti
För att minska fallolyckor, öka chanserna för god prognos vid stroke eller för att öva på krisbemötande – Sahlgrenska universitetssjukhuset använder sig av AI inom många områden. Smer ville höra mer om hur AI används och vilka etiska utmaningar som möter vården och besökte universitetssjukhuset i Göteborg under två dagar i slutet av augusti.
Sahlgrenska universitetssjukhus ligger i framkant när det kommer till AI inom vården och har som ambition att vara en drivande kraft i utvecklingen av AI inom hälso- och sjukvården. Sjukhuset har sedan 2021 ett särskilt kompetenscentrum, Kompetenscentrum AI, som stödjer verksamheter som vill införa AI i sitt arbetssätt. Smer har följt utvecklingen på området länge och publicerade tidigare i år en översikt över de etiska frågor som AI i hälso- och sjukvården väcker.
Många goda exempel visades upp av personalen på Sahlgrenska. AI används bland annat för att snabbt analysera bilder på hjärnan vid stroke och har ökat chanserna för god prognos, AI har även testats för att ge indikationer på om någon med sviktande balans är på väg upp ur sin säng och personalen har då kunnat vara snabbt på plats och hindra ett fall. Trots framgångsrika projekt problematiserades och diskuterades även de etiska aspekterna av AI. Under ett samtal om patientbemötande betonades vikten av att det finns en människa i andra änden i vissa samtal, att allt inte är informationsutbyte.
Revolutionerande innovation i Sahlgrenska Science Park
Skräddarsydda organ till behövande var ett av ämnena när rådet besökte Sahlgrenska Science Park. Det är en potentiellt revolutionerande innovation inom regenerativ medicin som presenterades för rådet där skräddarsydda organ till behövande är slutmålet. Andra innovativa exempel som redan är i bruk är drönarna som både kan leverera prover, läkemedel och hjärtstartare till platser i exempelvis skärgården och också ge en tidig lägesbild innan sjukvården är på plats. Trots många fördelar är det inte helt enkelt och det dyker upp många etiska frågor längs vägen. Hur hanterar man tidiga lägesbilder när SOS personal kanske ser en pågående brottsplats? Hur upplever personalen att bli filmade?
Inom utvecklingen med nya tekniker sker samarbeten mellan regionen, Sahlgrenska, kommersiella aktörer och lärosäten, hur det görs på bästa sätt är inte helt enkelt. Att arbeta etiskt med näringslivet inom sjukvården var en fråga som väckte mycket tankar.
Patienten i fokus
Att ge bättre vård utan att det blir dyrare är en välkommen kombination. Personcentrerad vård (PVC) kan ge just det enligt studier. Rådets besök på universitetssjukhusets Centrum för personcentrerad vård gav en tydlig bild av hur PVC fungerar i praktiken. Utgångspunkten kring patientens underläge är ett gammalt tankegods men det är först sedan millennieskiftet som PVC betraktas som en kärnkompetens för vårdprofessionerna. Flera forskningsprojekt pågår förnärvarande på Centrum för personcentrerad vård på universitets sjukhuset, bland annat om hur man kan tillämpa PCV i barnsjukvården och en utveckling av kvalitetsindikationer i form av prioriterade utfall.
Konsensus eftersträvas i etikrådet
Rådet inrättades efter Macchiariniaffären och ett liknande fall på Sahlgrenska universitetssjukhus. Rådet är fristående från ledningen och kan stödja både ledningen och ”golvet”. Det finns alltid en chefsläkare och en jurist i rådet, men vilka andra kompetenser som finns med varierar. De har diskuterat patientmedverkan, men man befarar att det skulle kunna hämma diskussionen. Frågorna de får in varierar, från frågor rörande enskilda patienter (operationsbeslut/avbryta behandling) till frågor om metoder och centrumbildningar. Man siktar på konsensus, men om inte det är möjligt blir det majoritetsavgöranden. Rådet är kopplat till Sahlgrenska universitetssjukhus och tar huvuddelen av uppdragen därifrån men har ibland tagit uppdrag från andra delar av regionen och kommuner. I och med universitetssjukhusets etikråd ser inte regionen ett behov av ett regionalt etikråd, därför finns inte Västra Götaland listade under etikråd.