Linköping 11–12 juni
När tekniken kan göra allt mer måste etiken hinna med – på Rättsmedicinalverket i Linköping väger de brottsbekämpning mot individens rättigheter. Även inom fosterdiagnostik har tekniken skapat möjligheter som tidigare var otänkbara. Vill vi verkligen veta allt om fostrets genetik? Rådets besök i Linköping sträckte sig över många ämnen, allt med etiken i fokus.
Vi vet inte exakt vad som skapar könsidentitet eller sexualitet men det vi vet är att det finns könsdysfori, förklarade professor och överläkare Gunnar Kratz på Nationellt centrum för könsdysfori i Linköping. Som specialist i plastikkirurgi arbetar han med vård för könsdysfori och höll en föreläsning om ämnet som inledning på Smers besök i Linköping. Rådet fick kunskap kring de medicinska grunderna för könsdysfori och diskuterade vad den nya könstillhörighetslagen kommer att innebära. Men köerna för att få en utredning är långa och de regionala skillnaderna inom könsdysforivården enligt Gunnar Kratz.
Att ta fram en fantombild utifrån genetisk information är något man utvecklar metoder för på Rättsmedicinalverket i Linköping. Men RMV arbetar främst med biostatistik och gör inte så mycket analyser för att utreda brott. Under Smers studiebesök fick rådet insyn i hur de arbetar och hur de tänker kring etik. Släktskapsundersökningar är vanligt förekommande och görs på uppdrag av olika myndigheter som socialförvaltningar, migrationsverket, sjukvården, polisen med flera. Faderskapstest och utredningar av släktskap vid migrationsärenden är typiska exempel. I samband med utvecklingen av nya metoder gör man en risk- och konsekvensutredning där man inte bara tittar på tekniska aspekter utan även proportionalitet, risk för intrång, integritetsaspekter, diskriminering/ojämlikhet, rättssäkerhet, balansen brottsbekämpning/individens rättigheter och så vidare. När nya metoder uppkommit diskuterar man dem med generaldirektören för RMV och då tar de även upp de etiska aspekterna.
Det är inte enbart undervisning och forskning som bedrivs vid Prioriteringscentrum, Centrum för tillämpad etik och Centrum för medicinsk humaniora och bioetik – här arbetar man även med att påverka samhällsdebatten och medverka i policyutformning. Tillsammans diskuterade vi både medicinsk-etiska aspekter på AI, reproduktion och migration.
Smer deltog även i universitetets konferens om medicinsk etik (LIMEC) och rådets ordförande inledningstalade tillsammans med rektorn. På agendan stod bland annat fosterdiagnostik där Niklas Juth, sakkunnig i Smer och professor i medicinsk etik, diskuterade med en genetisk vägledare och en patientrepresentant om olika etiska aspekter på frågan framför en engagerad publik. Hur rådet balanserar etik och politik är diskuterade Göran Collste, sakkunnig i Smer och professor emeritus i tillämpad etik, som höll ett seminarium med titeln Medical ethics and politics.