Lund 27-28 maj 2025
Blod, hjärta och lungor är de områden som dominerar forskningen på Universitetets stamcellscentrum. Här ligger fokus på att utveckla nya stamcellsbaserade behandlingar och påskynda transaktionskedjan från experimentell forskning till implementering. Stamscellsbehandlingar räknas till så kallade ATMP (Advanced Therapy Medicinal Products), och för närvarande prövas två ATMP som utvecklats vid centret kliniskt. Men det finns en stor utmaning, priset. ATMP-behandlingar är dyra att utveckla och prislappen blir därefter: upp till 40 miljoner för en engångsbehandling.
Smer besökte även de nyligen invigda pre-GMP-centret (Good Manufacturing Practice) där man stödjer utvecklingen av tillverkningsmetoder och träning inför implementering i klinisk praxis.
Framsteg inom neuroteknologi fascinerar
Rådet fick också en fascinerande inblick i den avancerade forskningen som sker inom området neuroteknologi på Neuronano Research Center i Lund. Deras vision är att förbättra livskvaliteten för funktionshindrade personer och personer med neurodegenerativ sjukdom och att bättre förstå hur hjärnan fungerar. Smer fick även besöka flera av forskarna vid centret och ta del av kortare presentationer om de olika stegen i forsknings- och utvecklingsarbetet. Det gav en fördjupad förståelse för hur deras teknik utvecklas – från grundläggande neurovetenskapliga studier till tillverkning och testning av implantaten i experimentella miljöer. Professor Jens Schouenborg, grundare av centret, höll även i en föreläsning under vår internationella konferens, du kan se hela här.
Även om landvinningar inom neuroteknologi kan förbättra hälsan och villkoren för personer med svåra neurologiska sjukdomar så skapar framstegen också frågor kring medicinsk etik och mänskliga rättigheter. Vilket var ämnet för ett seminarium som rådet besökte på Lunds universitet.
Rådet deltog även i ett seminiarum om medicinsk humaniora där en rad forskare från Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora och noden för medicinsk humaniora vid Lunds universitet presenterade sin forskning. Det handlade bland annat om tillgång till läkemedel, fosterdiagnostik, utvecklingen av endokrinologin i Sverige, rasbiologi, forensisk logopedi och jämlik vård.
Ungdomar ger sin syn på nya metoder inom assisterad befruktning
På skolan Spyken mötte rådet gymnasieungdomar för att, precis som i Umeå, diskutera preimplantorsk genetiskt testning (PGT) och möjligheten att skapa könsceller av kroppsceller (IVG). Uppdelade i grupper diskuterade ungdomarna bland annat vilka tester som bör tillåtas på befruktade ägg och vilka för- och nackdelar de ser med IVG för att sedan redovisa för varandra och delegationen från Smer. Slutsatserna var desamma som de i Umeå, att det ska vara tillåtet att testa befruktade ägg för allvarliga sjukdomar men att vi inte ska ha designerbarn, och att det är positivt om könsceller från kroppsceller kan hjälpa samkönade par att få gemensamma barn.
Rådet hade också ett givande möte med Institutet för mänskliga rättigheter, som inrättades 2022. Både Smer och Institutet är små oberoende organ som arbetar inom fältet etik och mänskliga rättigheter. Vid mötet diskuterades uppdrag, arbetsformer och möjliga sätt att samarbeta i framtiden.
Diskriminering riskerar att leva vidare när AI lär av oss
Vi avslutade turnéstoppet i Lund med ett öppet seminarium vid Juridiska fakulteten. Under rubriken Etiken i en föränderlig värld – medicinsk etik, juridik och mänskliga rättigheter i dialog samlades forskare, experter och politiska företrädare för ett tvärvetenskapligt samtal om de etiska och rättsliga utmaningar som följer av medicinska framsteg, ny kunskap och förändrade samhällsnormer. Samtalet kretsade kring hur medicinsk etik och juridik samspelar i hälso- och sjukvården, och hur synen på människovärde, integritet och rättvisa påverkas i takt med teknikutveckling och samhällsförändringar. Frågor om normförskjutningar över tid, rättighetskonflikter och värdeavvägningar i gränslandet mellan lag, etik och klinisk praktik stod i fokus.
Även användningen av ny teknik i vården behandlades, särskilt de etiska och rättsliga utmaningar som uppstår när artificiell intelligens används i beslutsstöd och bedömningar. Här aktualiserades frågor om risker för diskriminering, ansvar och hur befintliga regelverk förhåller sig till nya tekniska lösningar. Om AI-systemen lär sig genom att studera människors beslutsfattande kommer dessa människors fördomar och tillkortakommanden att reproduceras in i den algoritm som AI:n följer för sina bedömningar och rekommendationer. Hur ska man juridiskt bedöma och minska diskriminering av detta slag? Behöver nuvarande lagstiftning revideras, eller kan den direkt appliceras på denna nya teknik? Går det att skapa ett slags rättvisemått som kan tillfogas AI-systemens input så att den kan korrigera för bristerna i materialet som den generaliserar från. Men hur ska dessa mått utformas, och vem bör formulera dem?
Seminariet berörde också de svåra avvägningar som görs i den kliniska vardagen, där vårdpersonal ofta behöver navigera mellan juridiska ramar, etiska principer och professionellt handlingsutrymme i komplexa situationer.