För närvarande utreds en eventuell omorganisation av den svenska hälso- och sjukvården där statens roll stärks. Vid ett etiksamtal i Almedalen diskuterades om detta är rätt väg för att åstadkomma en hälso- och sjukvård som bättre uppfyller uppsatta mål och värden.
Den parlamentariska utredning som nyligen tillsatts har i uppdrag att utreda om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården kan öka kvaliteten, jämlikheten och effektiviteten i den svenska hälso- och sjukvården.
Signild Vallgårda, professor emerita vid institutionen for Folkhälsovetenskap, Köpenhamns universitet, berättade att också i Danmark har en kommission nyligen tillsatts. Uppdraget är att se hur geografiska och socioekonomiska skillnader kan minska, hur personalförsörjningen kan säkras och hur samordningen mellan vårdnivåer kan förbättras. En fråga som enligt Signild Vallgårda kan komma upp är om Danmark, som 2007 minskade antalet regioner från 13 till 5, ska gå mot ett fullt förstatligande.
Hennes egen uppfattning var att statlig styrning kan minska geografiska skillnader och förbättra kvaliteten med hjälp av riktlinjer – om man har ett system där riktlinjer följs.
– Att lågutbildade och fattiga får sämre vård är svårare att göra något åt. Det kräver politisk vilja.
Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) berömde Danmark och Norge för att de vågat ändra sina hälso- och sjukvårdssystem för att möta behoven.
– Det är ett problem att vi har en lag som säger att vården ska vara jämlik och 21 regioner som gör att vården inte blir det.
Hon framhöll också att diskussionen om sjukvårdens organisation måste ta sin utgångspunkt i den etiska plattformen för prioriteringar i hälso- och sjukvården som riksdagen beslutat om.
– Organisation och prioriteringar har med varandra att göra. Vi behöver därför ha ett samtal kring hur vi förstår den etiska plattformen och vilka avvägningar vi gör.
Ameli Norling, sektionschef vid sektionen för hälso- och sjukvård på Sveriges kommuner och regioner, tog fasta på det faktum att de problem man brottas med i Danmark är desamma som i Sverige.
– Vi har likartade utmaningar men olika organisation. Då blir frågan om en ny organisation är lösningen.
Hon påpekade också att en stor del av vården inte utförs av regionerna utan av kommunerna, och menade att det var problematisk att utreda en möjlig stor omställning av hälso- och sjukvården utan att ta med kommunerna. Acko Ankarberg Johansson menade dock att en sådan utredning inte hade varit genomförbar.
– Den dag vi genomför en förändring behöver vi diskutera kommunernas ansvar. Men det är viktigt att börja med det som utgör merparten av vården.
Tobias Alfvén, ordförande för Svenska Läkaresällskapet, välkomnade att det etiska perspektivet lyftes.
– Det är lätt att en diskussion om organisation tappar bort etiken. Enligt hälso- och sjukvårdens portalparagraf ska vården ges efter behov på lika villkor. Men vi gör det som är enklast medan det som är svårast, som vården av multisjuka äldre, hamnar långt bak.
Tobias Alfvén menade att det är viktigt att eventuella förändringar bygger på det som redan finns och att de sker successivt.
– Det viktiga är att fokus ligger på mötet mellan patient och läkare och andra professioner. Frågan är hur teknik och organisation kan stödja detta.
Se webbfilm från etiksamtalet