Hur ska vården prioritera när behovet av livräddande vård är större än kapaciteten? Hur har man resonerat i olika europeiska länder under pandemin? Dessa frågor diskuteras på ett seminarium som arrangeras av Statens medicinsk-etiska råd den 10 december.
Att rädda liv är hälso- och sjukvårdens högsta prioritet, och patienter med livshotande tillstånd ges i normala fall företräde framför andra patienter. Som den pågående pandemin har visat kan det uppstå exceptionella situationer där brist på intensivvårdsplatser, personal eller andra resurser gör att behovet av livräddande vård är större än kapaciteten. Hur bör vården prioritera i situationer med omfattande dödlighet, och vilka etiska principer bör vägleda dessa svåra beslut? Dessa frågor diskuteras på Statens medicinsk-etiska råds etikpristagarseminarium 2021 den 10 december.
Dagen inleds med ett föredrag av den australiske filosofen Peter Singer och hans polska kollega Katarzyna de Lazari-Radek, där de beskriver vilka svar som olika etiska teorier ger. Därefter belyses några av de frågor som uppkommit under den svenska pandemihanteringen. Under eftermiddagen beskriver inbjudna gäster från Italien, Tyskland, Irland och Norge frågor man ställts inför i dessa länder, hur man resonerat och vilka lärdomar man dragit.
Temat för etikpristagarseminariet har valts av 2020 års mottagare av Smers etikpris, Torbjörn Tännsjö.