Se inspelningen från ungdomsdialogen

Foto: Lars Lindberg, Smer

Så ser ungdomar på assisterad befruktning

Vilka etiska dilemman finns i samband med assisterad befruktning? Det var ämnet för den ungdomsdialog som Statens medicinsk-etiska råd (SMER) arrangerade. Rådet träffade ett sextiotal ungdomar från gymnasieskolor och ungdomsförbund för att få deras synpunkter i detta högaktuella ämne.

Workshopens bakgrund

Inom området assisterad befruktning går vetenskapen snabbt framåt. Barn kan bli till på fler sätt än tidigare. En följd av de vetenskapliga framstegen är en mängd svåra etiska frågor. För att kunna analysera dessa frågor har SMER under lång tid arbetat med att inhämta kunskap från experter, forskning och litteratur.

Nästa led i SMERs arbete var att ge frågan ett medborgarperspektiv. Den 3 maj arrangerade därför rådet en workshop där gymnasieklasser från Värmdö Gymnasium (Nacka), Fria gymnasieskolan (Haninge) och Bergska skolan (Finspång) deltog. Eleverna går i årskurs 3 och studerar på samhällsvetenskapligt- och naturvetenskapligt program. Workshopen var också öppen för ungdomsförbund och de som valde att skicka representanter var RFSL, Centerpartiets Ungdomsförbund, Grön Ungdom, Liberala ungdomsförbundet, Sverigedemokratisk Ungdom och Ung vänster.

Ämnen för diskussion

De övergripande frågorna som diskuterades var:

• Är det viktigt att ha ett genetiskt band till sina föräldrar?

• Ska det finnas en åldersgräns för hur länge man ska kunna bli förälder?

• Ska ensamstående ha rätt till insemination?

• Ska Sverige tillåta surrogatmoderskap?

För att ungdomarna skulle vara förberedda inför diskussionerna hade de läst konferensrapporten Assisterad befruktning –15 år senare och ett diskussionsunderlag som SMER hade tagit fram. En majoritet av eleverna träffade även representanter från SMERs sekretariat för en introduktion i ämnena inför dialogen.

Föreläsningar vidgade perspektiven

SMERs ordförande Kjell Asplund hälsade välkommen och lyfte fram vikten av en dialog då en av rådets uppgifter är att vara en länk mellan politiker, experter och medborgare. Det är första gången SMER anordnar en workshop med ungdomar.

Innan diskussionerna startade hölls tre korta föreläsningar där de riktigt utmanande frågorna lyftes fram utifrån olika perspektiv.

Elisabet Rynning, professor i medicinsk rätt inledde med frågan om det är en privat sak att skaffa barn eller är en samhällsangelägenhet? Föreläsningen handlade om i vilken omfattning det behövs lagstiftning när framsteg görs inom den medicinska forskningen. Elisabet Rynning lyfte fram vikten av att lagstiftaren tar ansvar för att värna mänskliga rättigheter och barnets bästa.

Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi lyfte frågan om det är rätt att samhället hindrar någon från att sätta barn till världen? Torbjörns Tännsjös budskap var att det alltid är bättre för ett barn att födas än att inte födas. Enda undantagsfallet är i extrema situationer där barn föds till ett enormt lidande pga svår sjukdom.

Är det viktigt att vara genetiskt släkt med sina föräldrar? Ingemar Engström, professor i barn- och ungdomspsykiatri framhöll att det inte finns något som talar för att barn och föräldrar i familjer där genetiskt släktskap saknas skulle må sämre än andra familjer.

Diskussionerna

Ungdomarna diskuterade fyra övergripande teman och varje grupp hann med ett till två teman. Efter redovisning av varje tema fick alla svara på en fråga med hjälp av mentometerknappar. I svaren på dessa frågor framgår det att ungdomarna hade delade meningar.

Surrogatmoderskap

Flera i grupperna var positiva till att tillåta surrogatmoderskap i Sverige. Men det ska finnas särskilda skäl att få använda en surrogatmoder. Sådana skäl är att en kvinna av medicinska skäl inte kan bära ett barn eller att män som lever i ett homosexuellt förhållande vill skaffa barn.

Andra var mer tveksamma. Argument mot surrogatmoderkap var att detta är att jämföra med prostitution eftersom en annan människas kropp används. Precis som vid alla graviditeter finns det risk för komplikationer för surrogatmodern. Det finns dessutom risk för psykisk ohälsa om surrogatmodern har knutit an till barnet och känner moderskänslor.

En majoritet ansåg att surrogatmoderskap bara ska ske av altruistiska skäl. Den ersättning surrogatmodern får ska bara täcka ökade kostnader och inkomstbortfall. Om höga ersättningsnivåer tillåts finns risk att barn och kvinnor blir handelsvaror. Ett problem som kan inträffa är dock att det som synes vara frivilligt sker av press från omgivningen.

De flesta tyckte att det är bättre att ha en surrogatmoder under kontrollerade former i Sverige än en surrogatmoder i ett fattigt land där sjukvården kan vara bristfällig. Men det är viktigt att alla situationer som kan uppkomma i och med surrogatmoderskap regleras i lag. Exempelvis: Vad händer om surrogatmodern ångrar sig och vill göra abort? Vad händer om de som anlitat surrogatmodern ångrar sig och inte längre vill ha barnet?

Mentometer fråga: Bör någon form av surrogatmoderskap tillåtas i Sverige?

Svar: 28 ja, 21 nej och 8 avstod från att svara på frågan.

Spelar genetiska samband någon roll?

Flera grupper tog upp att det är samhällets uppfattning som påverkar individerna att värdera det genetiska sambandet högt. Men alla grupper var eniga om att kärlek mellan föräldrar och barn är viktigare än det genetiska sambandet.

Även om det genetiska bandet mellan barn och föräldrar inte var så viktigt för grupperna var det inte självklart att embryodonation ska vara tillåtet. Istället för att ta emot donerade embryon ska man i första hand adoptera barn som saknar föräldrar. Är det så viktigt att bära ett barn i magen om man ändå inte är genetiskt släkt med barnet?

En av deltagarna problematiserade adoptionsfrågan med följande inlägg: ”Bara för att man inte kan få barn genom att ligga har man då ett större ansvar för föräldralösa barn i världen och mindre rätt att bilda sin egen familj?”

Många tyckte att det var skrämmande att man kan skräddarsy barn genom att välja donatorer med särskilda egenskaper. Kan det finnas en risk att embryodonation konkurrerar ut de genetiska föräldrarna i jakten på perfekta barn?

Andra ansåg att om det finns överblivna nedfrusna embryon kan man lika gärna använda dem.

Mentometerfråga: Bör donation med befruktade ägg tillåtas i Sverige?

Svar: 24 ja, 24 nej och 11 avstod från att svara på frågan.

Hur gammal ska en mamma eller pappa kunna vara?

Hänsyn ska tas till både barnets och föräldrarnas rättigheter. Om det blir en intressekonflikt ska barnets intressen värnas. För ett barn är det inte kul att ha föräldrar som dör av ålder innan barnet är myndigt. Samtidigt kan äldre föräldrar ha en stabilare tillvaro vilket gör att de kan ha bättre förutsättningar att ta hand om ett barn.

Samhället bör sätta en övre åldersgräns, men det rådde delade meningar om det ska vara samma gräns för män och för kvinnor. En majoritet ansåg att gränsen av rättviseskäl ska vara samma medan andra tyckte att mannen kan vara äldre. Kvinnor faller ofta för äldre män och män kan bli pappor på naturlig väg längre upp i åldern.

En grupp tyckte att man istället för att ha en gräns ska ha en ram. Om föräldrarna befinner sig utanför ramen ska det prövas om föräldrarna är socialt och medicinskt lämpliga.

Alla grupper tyckte att det ska vara tillåtet att frysa ner egna ägg för framtida bruk om det finns medicinska skäl. Men om orsakerna är praktiska ska kostnaden inte tas av samhället. Då finns det dock risk att det blir en klassfråga att frysa ner sina ägg.

Mentometerfrågor:

Vilken maxålder bör gälla för kvinnor vid assisterad befruktning ?

Svar: 6 tyckte 35-40 år, 33 tyckte 41-45 år, 33 tyckte 46-50 år och 5 tyckte 51-55 år

Bör samma åldersgräns gälla för män och kvinnor?

Svar: 32 ja, 22 nej och 6 avstod från att svara på frågan.

Räcker det med en förälder?

En majoritet tyckte att ensamstående kvinnor ska ha rätt till assisterad befruktning. Två föräldrar är inte automatiskt bättre än en utan det är kärleken till barnet som är det viktigaste. I dagens Sverige ser familjer väldigt olika ut och det är många barn som lever med ensamstående föräldrar och har ett bra liv. Om en kvinna är beredd att gå igenom den process som krävs för att bli ensam förälder genom assisterad befruktning tyder det på att barnet är efterlängtat och kommer att bli väl omhändertaget.

Argument mot ensamståendes rätt till assisterad befruktning var att det är ett barns rättighet att ha två föräldrar och att alla barn ska få födas till en trygg familjesituation.

För ensamstående kvinnor som ansöker om att få assisterad befruktning ska samma krav ställas som vid adoption. Kvinnan ska vara fysiskt och psykiskt lämplig. Flera grupper tog upp att det ska finnas ekonomiska förutsättningar och ett socialt nätverk för att få möjlighet att få assisterad befruktning som ensamstående.

En majoritet var tveksamma till äggdonation för ensamstående och tyckte att adoption var att föredra.

Mäns rätt till att bli ensamstående föräldrar genom surrogatmoderskap gjorde frågan mer komplicerad. Om kvinnor ska ha denna möjlighet borde män ha samma rättighet. Dock innebär surrogatmoderskap så många nya etiska frågor att svaret inte ryms inte inom detta tema.

Livmoderstransplantation för män upplevde grupperna som konstlat och det var ingen grupp som såg det som ett alternativ.

Mentometer fråga: Bör ensamstående kvinnor kunna bli föräldrar genom assisterad befruktning?

Svar: 50 ja, 8 nej och 1 avstod.