Remissvar ang. Socialstyrelsens rapport om transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar

Statens medicinsk-etiska råd
Datum: 2010-12-20
Dnr 24/10

Remissvar – Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar – Rättsliga villkor för fastställelse av könstillhörighet samt vård och stöd (SoS dnr: 5.4/27847/2010)

Remissvar – Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar – Rättsliga villkor för fastställelse av könstillhörighet samt vård och stöd (SoS dnr: 5.4/27847/2010)

Statens medicinsk-etiska råd, SMER, är ett rådgivande organ till regeringen och riksdagen som har till uppgift att belysa medicinsk-etiska frågor ur ett övergripande samhällsperspektiv.

Rådet har beretts tillfälle att yttra sig över Socialstyrelsens rapport om vård och stöd till transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar. Rådet ställer sig i huvudsak bakom de förslag som lämnas i rapporten och överlämnar härmed sina synpunkter.

Allmänt

1972 års lag (om fastställande av könstillhörighet i vissa fall) framstår på flera sätt som föråldrad och behöver därför ses över. Dels har det skett förändringar i regelverket på bl.a. familjerättens område, dels har samhällets attityder till de frågor som regleras i lagen förändrats. Rådet välkomnar därför Socialstyrelsens kartläggning av samhällets vård- och stödinsatser till transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar. Rapporten utgör ett viktigt bidrag i arbetet att förbättra villkoren för en utsatt patientgrupp.

Regionala behandlingsteam

I syfte att upprätthålla och utveckla kompetensen inom teamen och med beaktande av det begränsade patientunderlaget anser rådet att antalet team inte bör bli alltför många. Vikt bör läggas vid att teamen omfattas av olika slags expertis.

Villkor för juridisk fastställelse av könstillhörighet

Civilstånd och medborgarskap

Rådet har inga invändningar vad avser Socialstyrelsens förslag att ta bort kravet om att den som ansöker om juridisk fastställelse av ny könstillhörighet ska vara ogift.

Vidare instämmer rådet i förslaget att även utländska medborgare ska kunna beviljas en ändrad könstillhörighet – baserat på det bosättningsbegrepp som framläggs i betänkandet Ändrad könstillhörighet.

Steriliseringskravet

Rådets uppfattning är att ingen ska behöva utsättas för sterilisering eller kastrering mot sin vilja.

Av rapporten framgår att det råder varierande åsikter inom professionen där en del anser att sterilisering och kastrering ska vara ett krav medan andra delar intresse­­organisationernas uppfattning att det är en fråga som individen själv bör få avgöra. Rådet anser därför att de medicinska och psykosociala riskerna kring dessa frågor behöver klarläggas och analyseras på ett bredare plan i den fortsatta beredningen.

Nedfrysning av könsceller

Rådet delar Socialstyrelsens uppfattning att det ska vara tillåtet för den som söker om ändrad könstillhörighet att frysa ned könsceller på samma villkor som ges andra patientgrupper.

Personer under 18 år

Rådet anser att 18-års gränsen för att erhålla juridisk fastställelse av ny könstillhörighet bör kvarstå. Innebörden av 6 kap. 11 § föräldrabalken är med beaktande av hälso- och sjukvårdslagstiftningens principiella krav på samtycke från patienten att underåriga patienter i vissa fall kan anses kompetenta att bestämma om sig själva i frågor rörande medicinsk vård och behandling. Den enskildes mognadsgrad, relaterad till bl.a. svårighetsgraden och betydelsen av det beslut som ska fattas, är avgörande för frågan om den underårige patientens beslutskompetens.

Den grad av mognad som krävs för beslutskompetens varierar, bl.a. beroende på hur stor betydelse åtgärdens genomförande har för den underårige patientens hälsotillstånd och svårighetsgraden av erforderliga riskavvägningar. Det torde krävas större mognad för att fatta beslut av livsavgörande karaktär än mindre betydelsefulla sådana.

Att ändra könstillhörighet är en livsavgörande handling och kräver att den som ska fatta ett sådant genomgripande beslut har full insikt i vad beslutet innebär. Sådan insikt kommer med livserfarenhet och personlig mognad som förvisso är individuell. Generellt kan dock sägas att den som levt i 18 år besitter större livserfarenhet än en 16-åring som dessutom befinner sig i en ofta mödosam pubertet. En bibehållen 18-årsgräns torde även ligga i överensstämmelse med annan, här relevant lagstiftning.

Rådets ställningstagande för en bibehållen åldersgräns för juridisk fastställelse av ändrad könstillhörighet förtar inte nödvändigheten av att barn med könsidentitetsstörningar får stöd och erforderlig behandling tidigt. All vård och behandling ska ges utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet och med tillämpning av de etiska principer som styr verksamheten på området. Vidare ska hälso- och sjukvården bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet och så långt möjligt genomföras i samråd med patienten.

I betänkandet Ändrad könstillhörighet anges att det råder en missuppfattning att en transsexuell person måste ha fyllt 18 år för att vara berättigad till TS-vård, dvs. utredning och hormonbehandling.”Så är inte fallet. Personer under 18 års ålder är berättigade till sådan vård med stöd av hälso- och sjukvårdslagen.” (SOU 2007:16 s. 162)

Övrigt

I rapporten omfattar begreppet ”behandling” olika typer av behandling, bl.a. hormonbehandling, könskorrigerande behandling, psykosocial behandling och vård och behandling i mer generell betydelse. För att undvika missförstånd är det viktigt att tydliggöra vilken typ av behandling som avses i varje situation. (se t.ex. s. 11, 3 st. och s. 13, 2 p.)

Rådets synpunkter på Socialstyrelsens förslag till ändring i lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall (bilaga 2).

  • Ett enklare namn på lagen skulle förslagsvis kunna vara: ”Lag om fastställande av ändrad könstillhörighet”.
  • Angående 1 §:

– På två ställen i paragrafens första stycke anges ordet ”han”. I syfte att göra lagtexten könsneutral föreslås tillägget ”eller hon”.

– Rekvisitet ”sedan ungdomen” upprätthålls (av allt att döma) inte längre i praktiken (jfr SOU 2007:16, avsnitt 6.6) I betänkandet föreslås istället uttrycket ”sedan avsevärd tid” vilket rådet instämmer i.

_____________
Rådet har beslutat om detta remissvar vid ordinarie sammanträde den 17 december 2010. I beslutet har deltagit ledamöterna Ann Arleklo, Sven-Olov Edvinsson, Anders Henriksson, Elina Linna, Gustav Nilsson, Chatrine Pålsson Ahlgren, Daniel Tarschys (ordförande) och Barbro Westerholm. I beredningen av ärendet deltog även Lars Berge-Kleber, Emil Bergschöld, Daniel Brattgård, Ingemar Engström, Marianne Granath, Göran Hermerén, Karin Johannisson, Lena Rehnberg, Nils-Eric Sahlin och Jan Wahlström, samtliga sakkunniga i rådet. Föredragande i ärendet har varit utredningssekreteraren Febe Westberg.

Enligt rådets beslut

Daniel Tarschys