Att få bli förälder är för många människor grundläggande för meningsfullheten med livet. Bland dem som önskar få barn är uppskattningsvis 10–15 procent ofrivilligt barnlösa av en eller annan anledning. Barnlösheten kan bero på olika medicinska problem eller andra faktorer, såsom livsstil eller sexuell läggning.
De medicinska möjligheterna till assisterad befruktning överträffar i dag vad vi kunde föreställa oss för 20 år sedan. Verksamheten har ökat och man beräknar att cirka 3 procent av alla barn som föds i Sverige i dag har tillkommit genom IVF (provrörs-befruktning). I takt med den medicinska utvecklingen har den samhälleliga attityden till assisterad befruktning gått ifrån att vara förhållandevis återhållsam till att bli mer tillåtande.
Syftet med rapporten är att belysa och analysera de etiska aspekter som är förknippade med nya och mer beprövade metoder för assisterad befruktning. Rapporten är framtagen med regeringen och riksdagen som målgrupp samt för att utgöra underlag för debatt och diskussion i samhället – bland professioner, vårdgivare och den intresserade allmänheten.
Rättelse till rapporten
I avsnitt 4.4.1 Nedfrysning av befruktade ägg hänvisas i fotnot nr 39 (sid 140) felaktigt till avsnitt 2.4.3 Frysförvaring av befruktade ägg och könsceller. Den korrekta hänvisningen i fotnot 39 ska vara till avsnitt 2.4.7 Barn som tillkommer genom assisterad befruktning. I det aktuella avsnittet redogörs översiktligt för medicinska risker för barn som tillkommit från befruktade respektive obefruktade ägg som varit nedfrysta (sid 65).