Remissvar avseende departementspromemorian En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (DS 2014:9)

 

2014-06-19 Dnr S 1985:A/2014/23

Socialdepartementet

103 33 Stockholm

Statens medicinsk-etiska råd (Smer) tillstyrker i huvudsak förslagen i promemorian och lämnar följande synpunkter.

Kunskapsstyrning och etisk analys

Ordnat införande och aktiv utmönstring av medicinska teknologier är en viktig del av en fungerande kunskapsstyrning. Den etiska analysen och bedömningen är en viktig del av denna process i hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Rådet noterar att promemorian inte berör hur samarbetet kring etiska frågor ska utvecklas. Det finns ett generellt behov av att kraftfullt öka kompetensen för etiska analyser hos myndigheterna inom hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens områden. Det finns idag en viss, men otillräcklig, infrastruktur för de etiska analyserna. Smer arbetar med etiska frågor huvudsakligen på en övergripande nivå med riksdag och regering som en primär målgrupp. Vid Socialstyrelsen finns ett råd för etiska frågor med ett utskott för etiska frågor inom socialtjänsten. I SBU:s instruktioner ingår att myndigheten i sina projekt ska belysa också etiska frågor och de har nyligen utvecklat ett underlag som är tänkt att utgöra ett stöd för att identifiera och reflektera kring etiska aspekter som rör interventioner i hälso- och sjukvården.

SBU och Smer har nyligen inlett ett samarbete, där rådet stödjer SBU i den etiska analysen i de projekt där etiska frågor aktualiseras vilka kan ha vidare samhälleliga konsekvenser och som det därför är av vikt att diskutera inom Smer.

Flera andra myndigheter på hälso- och sjukvårdsområdet, såsom Folkhälsomyndigheten, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Inspektionen för vård och omsorg och Läkemedelsverket, hanterar ofta frågor med tydliga etiska dimensioner. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd finansierar till exempel etikforskning som berör hälso- och sjukvård och socialtjänst. Det är angeläget att den etiska kompetensen stärks inom myndigheterna. Detta kan med fördel utvecklas som en gemensam resurs för flera myndigheter i samverkan – och gärna i samarbete med Smer. Organisationen och resursfrågorna kring en förstärkning av kompetensen för etiska analyser bör beaktas i det fortsatta arbetet med förslaget.

Sammansättning av Kunskapsstyrningsrådet

Åtta av statens myndigheter (E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket föreslås ingå i ett strategiskt råd, Rådet för statlig kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård och socialtjänst (Kunskapsstyrningsrådet) då de bedöms ha centrala roller för den statliga styrningen.

Smer önskar lyfta frågan om sammansättningen av Kunskapsstyrningsrådet inför den fortsatta handläggningen inom regeringskansliet. Är förslaget optimalt eller finns det andra aktörer som också bör vara representerade? Främst vill rådet lyfta fram att Vetenskapsrådet är en minst lika viktiga aktör på området som Forte, varför även den myndigheten bör vara representerad i Kunskapsstyrningsrådet.

Kunskap och samordning

Kunskap inom hälso- och sjukvård och socialtjänst genereras på flera nivåer inom hälso- och sjukvården, och ska sedan omsättas på ett föredömligt sätt på olika nivåer. Den statliga kunskapsstyrningen är ett viktigt verktyg vid sidan av en välutvecklad samverkan mellan staten och huvudmännen för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Rådet vill i detta sammanhang lyfta fram att detta är en komplex, sammansatt process där flera perspektiv från olika områden ska beaktas och att även kunskap från områden och miljöer såsom skolan och polisen är viktiga att inkludera i kunskapssamordningen.

Uppföljning

Slutligen önskar rådet betona att förslaget att Statskontoret ska få i uppdrag att följa upp och utvärdera de förändringar avseende samverkan och kunskapsstyrning som föreslås är mycket angeläget.

Detta remissvar behandlades vid rådets ordinarie sammanträde den 23 maj 2014. Beslut om remissvar har därefter fattats per capsulam. I beslutet deltog ledamöterna Kjell Asplund (ordförande), Anders Henriksson, Elina Linna, Chatrine Pålsson Ahlgren och Barbro Westerholm. Vid beredningen av ärendet deltog även de sakkunniga Lars Berge-Kleber, Emil Bergschöld, Ingvor Bjugård, Ingemar Engström, Martin Färnsten, Göran Hermerén, Åsa Nilsonne, Nils-Eric Sahlin och Elisabet Wennlund. Huvudsekreteraren Lotta Eriksson har berett ärendet.

För rådet,

Kjell Asplund
Ordförande i Statens medicinsk-etiska råd